Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så lämnar den en god föreställning om densammas beskaffenhet och uppställning i
början af 1800-talet.1
Samlingen börjar med de utländska mineralen ordnade efter länder och världsdelar.
Bland dessa finnas också särskildt katalogiserad! innehållet i ett »schatull för ädla
stenar», upptagande 216 nummer. Sedan följer »Förteckning på »den af Hans Kongl. Maj:t
Konung Gustaf IV Adolph till Högloflige Kongl. Bergs Collegium i Nåder förärade
Mineral-Samling från Sibirien», uppgående till 624 nummer, samt katalogisering af några
andra separatsamlingar, nämligen gedigna metaller, marmorarter och artificiella
produkter. Därefter kommer en del af den svenska lokalsamlingen, ordnad efter landskap,
nämligen Uppland, Gästrikland, Medelpad, Ångermanland, Härjedalen, Hälsingland och
Närke. Detta första band af katalogen redovisar för 4,059 stuffer.
Andra bandet innehåller fortsättningen af den svenska lokalsamlingen från
landskapen Västmanland, Dalarne, Skåne, Blekinge, Värmland och Östergötland, och
redovisar för 2,817 stuffer. Tredje bandet redogör för den återstående delen af den svenska
lokalsamlingen och omfattar Södermanland. Västergötland, Bohuslän och Halland,
Småland, Oland och Gottland, Dalsland, Jämtland, Västerbotten och Lappmarkerna, samt
af Finland Österbotten, öfriga Finland och Åland. Detta band redogör för 2,340 stuffer.
Hela antalet stuffer, för hvilka katalogen redogör, är således 9,216. Sedan Bergskollegii
samling tillfallit riksmuseet, blefvo de bland den utländska samlingens stuffer, som
därtill ansågos lämpliga, införlifvade med den allmänna mineralsamlingen; ett mindre
antal stuffer ur den svenska lokalsamlingen öfverllyttades också till den allmänna
samlingen, men större delen af lokalsamlingen har bibehållits såsom sådan (inordnad i de
gamla De Geerska björkskåpen), ehuru den icke kunnat uppställas i ordning. Denna
samling är af synnerligen stort intresse, mindre ur rent mineralogisk synpunkt än
såsom belysande Sveriges mineralgeografi och bergshistoria från föregående
århundraden; där finnas ett stort antal profver af malmer, bergarter och mineralier från
sådana grufvor, som numera äro ödelagda, vattenfyllda eller på annat sätt otillgängliga.
Det enda riktiga liade naturligtvis varit, att Bergskollegiets samling bibehållits orubbad,
som ett imponerande historiskt dokument, belysande mineralogiens historia i Sverige
under 17:e och 18:e seklen. Tyvärr gjorde sig ej denna uppfattning gällande; vid
den paläontologiska afdelningens upprättande öfverlämnades de för öfrigt icke
synnerligen talrika eller värdefulla fossilen dit, och att äfven mineralsamlingen och
lokalsani-Iingen splittrades, är ofvan anfördt. Huru mycket som finnes i behåll af samlingen, kan
först afgöras, sedan numera på det nya museet utrymme blifvit beredt för uppläggandet
af återstoderna efter Hjelms katalog, så mycket som möjligt i det skick som samlingen
hade, då den aflämnades från Bergskollegium.2 I sin årsberättelse för år 1867 anmärker
1 Ifrågavarande katalog innehåller på sid. 169—175 en af Pf.hr Johan Hjei.m undertecknad d. 12 nov.
1802 daterad orienterande öfversikt öfver samlingens uppställning, hvilken äfven innehåller upplysningar af
historiskt intresse rörande samlingens tillkomst.
J Till hvilken vandalism man under denna tid kunde göra sig skyldig, och huru litet känslan af
pietet gent emot en historisk, från ett ärorikt ämbetsverk stammande samling var utvecklad, därom vittna till
fullo orden i den af Joach. Åkerman och A. Erdmann undertecknade inspektionsberättelsen daterad d. 13 apr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
