Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Veit Brecher Wittrock. Sedan professor Andersson erhållit tjänstledighet,
förordnades e. o. professorn i botanik i Uppsala V. B. Wittrock att upprätthålla hans
befattningar vid Riksmuseet oeh Bergianska trädgården, och då Andersson erhållit
afsked, anställdes ofördröjligen val af efterträdare, hvartill Wittrock utsågs den 12
nov. 1879.
Wittrock var född i Holms socken i Dalsland den 5 maj 1839 och blef 1878
e. o. professor i Uppsala. Till musei-intendent var han ej meriterad på samma sätt
som Andersson, enär denne uteslutande var llorist och deskriptiv bolanist och enligt
sin tids fordringar sökte sitt arbetsfält inom fanerogamerna, Wittrock däremot
öfvervägande var riktad på morfologien och
växtanatomien med Ilitigt bruk af
mikroskopet, som under hans studieår
(1S60-talets förra hälft) började få en plats vid
den akademiska undervisningen.
Wittrock hade dock äfven deskriptiva meriter
att uppvisa, nämligen sin algologiska
forskning och särskildt ett antal framstående
arbeten öfver grönalgerna med företräde
för Oedogoniaceerna, hvarjämte han 1877
jämte algologen O. Nordstedt börjat
utgifva exsickatverket Algæ aquæ dulcis».
Det visade sig snart, att äfven dessa
specialiteter kunde användas till museets
förkofran. Wittrock har nämligen den
förtjänsten, att kryptogamerna kommit till sin
rätt och särskildt algerna kompletterats
och ordnats. Af denna grupp förskaffade
ban museet ett rikt material med
noggranna bestämningar och talrika
mikroskopiska preparat. Därnäst vinnlade han
sig om att samla alkoholpreparerade växter och växtdelar, företrädesvis sådana, där
någon morfologisk egenhet förefanns. I detta afseende har dock erfarenheten visat, att
den gamla välbekanta växtpressningsmetoden i mänga fall kan visa formen och hvad
mera är färgen bättre än ett alkoholpreparat förmår och gör föremålets förvaring
billigare, bekvämare och tryggare. Un stor del af de spritlagda växterna hafva därför i
senare tid måst utgallras som oanvändbara, hopfallna, förvridna och svartnade, medan
likväl en mycket stor del af spritsamlingen, särskildt blommor, varit af ovärderlig
nytta vid studium och afbildande för både morfologiskt, biologiskt och deskriptivt
ändamål. Ett särskildt gebit, som Wittrock ifrigt sysselsatte sig med, var
hjärtbladens form och bvggnad; material erhölls från odlingar (lels å Bergielunds friland, dels
i kruka, men teckningar och preparat förfärdigades å museet, där ett rikt och mång-
Veit Brecher Wittrock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
