Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Botaniska Afdelningen.
1. De vetenskapliga samlingarna.
De samlingar, som nu utgöra Riksmuseets Botaniska Afdelning, hafva sin första
upprinnelse i de fåtaliga botaniska naturföremål, som under 1700-talet tillhörde K.
Vetenskapsakademiens naturaliekabinett.
Till sin uppkomst och första, långsamma tillväxt hade delta kabinett inga bestämda
tillgångar, utan berodde af tillfälliga skänker, och den botaniska delen däraf nådde
först mot 1700-talets slut en nämnvärd omfattning. Offentliga museer funnos ej på den
tiden, och för en naturforskare var därför en egen samling nödvändigare än i våra
dagar. På grund af tidsförhållandena voro dock de enskilda växtsainlingarna i vårt
land under 1700-talet lätt räknade, till dess Linnés inflytande väckte håg för
naturhistorien inom vidare kretsar, och från midten af 1700-talet färdades många af Linnés
lärjungar omkring i landet för at| utforska vår flora, på samma gång som den ene unge
svensken efter den andre drog ut till aflägsna länder med den uppgiften att där hämta
botaniska föremål, i främsta rummet ett »herbarium vivum eller genom pressning
preparerade växter. Det ansågs emellertid länge själffallet, att alla sålunda hemförda
samlingar borde hamna hos Linné, men så småningom började några af hans lärjungar
efter hans föredöme anlägga ett eget museum, t. ex. L. J. Montin, I*. J. Bergius, Cl.
Alströmer m. 11.; naturaliesamlingarna absorberades ej längre af Linné-museet på
Hammarby, och af denna decentralisation blef följden, att Vetenskapsakademiens
naturaliekabinett snart skulle få mottaga ansenliga bidrag.
Då de i Akademiens ägo befintliga samlingarna vunnit en större omfattning,
uppdrog Akademien deras omvårdnad åt en särskild person. Såsom vårdare tjänstgjorde
A. Sparrman 1780-98, C. Quensel 1798—1806 och O. Swartz 1807—1818.
Ar 1819 inträfTade den anmärkningsvärda tilldragelsen, att hofmarskalken frih.
Gustaf von Pavkulls naturhistoriska (zoologiska) museum på Vallox-Säby i (’[»p|and
öfverlämnades till K. Maj:t och kronan. Gåfvan mottogs, och konung KARL JOHAN
uppdrog åt Vetenskapsakademien att inkomma med förslag, hvar det Paykullska museet
— som borde vårdas på allmän bekostnad och utgöra början till ett »Riks Museum» —
skulle tills vidare förvaras. Akademien föreslog då, att det skulle förvaras i dess eget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
