Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
antalet betalande större än någonsin förut eller 2,814. Samma år i december beslöt
Akademien emellertid att införa en ny ordning, som bättre skulle tillgodose allmänhetens
behof af upplysning och ökade kunskaper genom besök i museet. Detta skedde närmast
på grund af den önskan, som vid förhöjdt anslags beviljande uttalats af Rikets ständer,1
nämligen »att inträdet skulle blifva vissa tider fritt och vissa tider betalas med nedsatt
inträdesafgift». Det bestämdes sålunda, att inträdet om lördagarna skulle vara fritt, men
om onsdagarna kosta 25 öre. Med ingången af 1858, då den nya ordningen trädde i
kraft, ökades frekvensen i mycket hög grad. Redan under de första tre månaderna hade
2,274 personer begagnat sig af denna nya rättighet, d. v. s. mera än medeltalet af
besökande under helt år för de sista båda decennierna, och för bela året blef antalet
10,461, af hvilka 886 erlagt sin 25-öring. Under de närmast följande åren ökades dessa
siffror ytterligare något, så att 1859 antalet betalande var 1,078 och icke betalande 10,769
samt år 1860 resp. 1,111 och 10,985. Under de följande åren synes man ej hafva räknat
de icke betalande, men det säges, att deras antal fortfarande hållit sig uppe. Från början
af april 1861 och till den 25 juni 1866 hölls museet stängdt för tillbyggnad och
ny-ordnande. Från sistnämnda dag öppnades det ånyo »ungefär dubbelt så stort» som
förut, och den mineralogiska afdelningen jämte en »technologisk afdelning af det
Botaniska» museet blefvo tillgängliga för allmänheten på samma tider som de
zoologiska afdelningarna d. v. s. hvarje helgfri onsdag och lördag kl. 11—1 (efter 1870
var tiden 12—2) och hvarje söndag kl. 1—3 utom från 1 okt. till och med den
26 dec. Om lördagarna upptogs en afgift af 25 öre för person, eljest var tillträdet
fritt. Tillströmningen af besökande var stor. Någon räkning af icke betalande gjordes
ej, men det uppgifves i årsberättelsen för 1866, att »de besökandes antal har varit
högst betydligt och tycktes de flesta söndagarna uppgå till ett à 2 tusen personer eller
deröfver hvarje gång». Från midsommar till 1 okt. såldes 958 lördagsbiljetter. Museet
hölls då äfven öppet under oktober. I 1873 års berättelse uppgifves antalet betalande
till 1,152, men det sjönk sedan långsamt till 587 år 1879. Under 1880-talet växlade
antalet betalande vanligen mellan 770 och 630, men sjönk ett år ända ned till 455. Under
de följande åren var det i genomsnitt ännu lägre, hvilket delvis torde förklaras af, att
befrielse från afgift ofta meddelades, och dessutom ställde allmänheten sina besök till
de afgiftsfria dagarna. Frekvensen af skolungdom och studerande ökades under
1890-talet och höll sig under decenniets senare år vanligen mellan 1,300 och 1,400 och sprang
1901 upp till 1,638. Antalet var dock alltjämt i stigande, så att sista året, då
Riksmuseet var öppet för allmänheten i de gamla lokalerna, nämligen 1914, uppgick mängden
af besökande från skolorna till 2,994 lärjungar, förda af 134 lärare och lärarinnor. Först
från och med 1904 finnas exakta siffror för totalsumman af dem, soin besökte
Riksmuseets zoologiska samlingar. Nämnda år var antalet 24,600 (häri äro ej inräknade
besökande i mineralogiska, paleobotaniska och etnografiska samlingarna8). För de
följande åren ställer sig resultatet på följande sätt: 1905 — 25,880; 1906 — 31,680; 1907 —
1 Detta förhöjda anslag möjliggjorde också afgifternas sänkande och delvisa borttagande.
2 De entomologiska och botaniska samlingarna hade ingen utställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
