Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Fransk-tyska kriget af 1870. Huru det framkallades af Bismarck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordnade som en sorts frivillig diktator försvaret i provinserna.
Han tog ingeniör Freycinet till medhjälpare härvid, och de
båda utförde i sanning storvärk. Deras sammanrafsade
härar återupprättade Frankrikes militära ära, som fläckats
af ovärdiga kapitulationer. Om dessa härar än ej kunde
bjuda fienden motstånd i längden, väckte de dock beundran,
och t. o. m. Moltke kunde ej annat än erkänna sin respekt
för deras förmåga att under många månader försvara
fosterlandet och vinna åtskilliga segrar. Generalerna Paladines
och Faidherbe segrade vid Coulmiers och Bapaume, men
Pariserhären under general Ducrot utkämpade utan resultat
den blodiga striden vid Champigny. Mans måste utrymmas
(den 12 jan. 1871) och vid St. Quentin blef nordarmén
slagen (den 19 jan.). Belfort försvarades af öfverste Denfert.
Bourbaki segrade vid Villesexel, men lyckades ej upphäfva
blockeringen af Belfort, han sökte nå Lyon, men trängdes
af fienden mot schweiziska gränsen, som hans här slutligen
måste öfverskrida och därpå afväpnades.
Upphetsningen i Paris steg på denna tid mer och mer,
i synnerhet sedan tyskarna den 5 jan. börjat bombardera
staden; en mängd hus förstördes, lifsmedel tröto,
hungersnöd och sjukdomar härjade och medförde talrika dödsfall.
Försök gjordes att taga makten från den provisoriska
regeringen för att öfvertagas af de socialistiska partierna.
Regeringen beslöt, att Favre än en gång skulle underhandla
med Bismarck om vapenhvila (23 jan.), och slutet blef,
att order gafs att låta bombardemanget upphöra den 26
jan. Den 28 jan. undertecknade de en konvention om
vapenhvila på 3 veckor och Paris kapitulation, samt
sammankallandet af en nyvald nationalförsamling till Bordeaux
för afgörande om krig eller fred.
Nationalförsamlingen valde den 12 febr. Thiers till
chef för den exekutiva makten och uppdrog till honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
