Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom fördärvad. Å, han är en pärla av renaste
vatten, det kan ni svara vem som helst, som frågar.
Och om ni inte på annat sätt kan ta reda på vem
det är jag menar, så är hans namn Mulligan
Jacobs.» — —
Efter frukosten, återigen på däck, under mr
Mellaires vakt, upptäckte jag en annan duglig karl.
Han stod vid ratten, en liten undersätsig, muskulös
man på låt oss säga fyrtiofem år med svart hår,
grånat vid tinningarna, profilen litet fågelaktig,
en svartmuskig karl med pigga, intelligenta svarta
ögon.
Mr Mellaire bekräftade mitt omdöme genom att
säga mig, att karlen var den bästa sjömannen i
hans vakt, en riktig sjöman. Då han kallade honom
»maltesaren från City» och jag frågade varför, sade
han:
»Först och främst emedan han är maltesare, och
för det andra emedan han talar Londondialekt som
en inföding, och ni kan vara säker på, att han hörde
klockorna i St. Mary le Bow i City, innan han
lärde sig säga mamma.»
»Nå, har O’Sullivan köpt Andy Fays sjöstövlar
än?» frågade jag.
Det var i detta ögonblick som miss West kom
upp på akterdäck. Hon var lika rosenkindad och
livskraftig som vanligt, och om hon hade varit
sjösjuk, syntes det åtminstone inte på henne. Då hon
kom emot mig och hälsade på mig, kunde jag ej
undgå att återigen lägga märke till hennes
spänstiga gång och hennes vackra, fasta hull. Hennes
hals, som rörde sig fritt i sin sjömanskrage och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
