Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Hur man tolkat myterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kombinationerna, upplöstes på ett naturligt sätt, så snart man
betraktade de homeriska gudarnas inbördes strid som en
kamp mellan naturelement. En lustig, men icke särdeles
anständig historia som den, vilken låter den händige
Hefaistos fånga sin vackra hustru Afrrodites oförvägne älskare
Ares i ett nät, som han kastar över deras bädd, får en
högre och harmlös innebörd, när den tolkas på så sätt, att
det är solen — här representerad av eldguden — som låter
sina strålar göra jorden fruktbar — liksom Zeus såsom
himmelens gud befruktar jorddottern (alltså jorden)
Danaë med sitt solguld o. s. v. Om Apollon är solguden,
faller det av sig självt, att han som pythondödare besegrar
mörkrets demon. Om Hermes är vinden, äro de hjordar,
som han rövar, naturligtvis molnen, som han jagar bort
från himmelen — fastän det eljest kunde ligga nog så nära
till hands att tänka sig, att en herde bortrövar en del
kreatur. Persefones rov, vilket för henne ned i underjorden
som Hades’ gemål — för att sedan släppa henne lös halva
året — blir sädeskornets öde: nedlagt i jorden och
växande upp ur denna — fastän det ursprungligen var
Persefone, som regerade i underjorden och som gjorde Hades
till sin gemål.
Eftersom otaliga mytologer under många århundraden
övat sitt skarpsinne på att utlista gudars och myters
naturinnebörd, kan man förstå, att dessa förklaringar till sist
måste bilda ett kaos av motsägelser, och att de mest tänjda
argumentationer måste tjäna som stöd för dessa
förklaringar. Athene — om vilken vi med säkerhet endast
kunna säga, att hon är en borggudinna, som beskyddar
städerna — blir så t. ex. än en himmelgudinna (därför att
hon på grund av en oriktig tolkning är "blåögd" eller
också av andra skäl), än en blixtgudinna (emedan hon
svänger en blixtrande Aigissköld), än ugglornas gudinna, än
lagerns o. s. v. En lika svår som intressant uppgift blir
då att närmare avgöra, i vilken mening hon är
himmelgudinna, eftersom både Zeus och Hera redan förut tilldelats
samma roll. Den oförtrutne Preller viker icke heller
tillbaka för denna uppgift, utan försäkrar ("Griechische
Mythologie", ed. Robert 1894, 184), att "sie ist wieder ganz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
