Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tusen dussin ägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
gingo öfver dem i snöskor och med långa störar
burna korsvis i händerna för att ha dem till hjälp om
någonting skulle hända. När de väl voro öfver,
kallade de på hundarna att följa efter. Och på en
sådan bro, där snön dolde bristen på is i midten, fann
den ena af indianerna sitt slut. Han föll igenom så
hastigt och perfekt som då en knif går igenom tunnt
gelé, och strömmen förde honom genast under isen.
Den natten rymde hans kamrat sin väg i det svaga
månskenet och Rasmussen punkterade förgäfves den
stora stillheten med sin revolver — en tingest som
han handterade med mera nit än skicklighet. Trettiosex
timmar senare kom den förrymde indianen till ett
polisläger vid Big Salmon.
»Hm — hm — hm... Lustig man ... Hvad
kallar ni det?... Hans hufvudknopp alldeles vriden»,
förklarade tolken hans tal för den förbryllade
föreståndaren. »Hvad?.. . Ja — virrig, mycket virrig man.
Ägg, ägg, ägg — hela tiden bara ägg... Förstår
ni? Kommer nog med tiden.»
Det dröjde flera dagar innan Rasmussen kom —
med alla tre slädarna bundna vid hvarandra och alla
hundarna sammanförda till ett spann. Det var
obekvämt och besvärligt, och där vägen var svår hade
han varit tvungen att låta forsla fram en släde i sänder,
fastän han mestadels hade lyckats att genom herkuliska
ansträngningar få dem fram på samma gång. Det
tycktes icke göra något intryck på honom, då polisen
berättade att hans lejde indian var på väg öfver
högtrakterna till Dawson och förmodligen vid det laget
befann sig halfvägs mellan Selkirk och Stewart. Lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
