Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För mycket guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
för en gruflott», sade Bill. »Och jag tar mig friheten
säga, att det är en högst ovanlig syn.»
»Säger detsamma», förklarade Kink Mitchell. »Att
handla med gruflotter är ju precist som att handla
med hästar.»
Deras förvåning var fullt uppriktig. De kunde icke
föreställa sig att de själfva skulle kunna jämra sig
öfver en affärstransaktion, och därför kunde de icke
heller förstå att andra kunde göra det.
»Stackars kräk till ch echaquo», mumlade
Hoot-chinoo Bill, då de sågo den sörjande svensken
försvinna uppåt vägen.
»Nu till Too Much Gold!» sade Kink Mitchell
muntert.
Och innan dagen var slut, hade de köpt mjöl och
fläsk till öfverdrifvet högt pris för Ans Handersons
guldstoft och gingo öfver vattendelaren bortåt
strömmarna mellan Klondyke och Indian River.
Tre månader därefter kommo de tillbaka midt
under en snöstorm och råkade under vägen på 24
Eldorado. Det var en ren slump att de kommo dit.
De hade icke hållit utkik efter sin forna inmutning.
leke heller kunde de se mycket genom den piskande
snön förrän de voro alldeles framme. Just då lättade
det litet i luften, och de sågo en grop med vindspel
öfver, som sköttes af en man. De sågo honom hämta
upp ett ämbar grus ur gropen och tömma ut det vid
dess kant. De sågo också en annan man, som
föreföll dem märkvärdigt bekant, fylla en panna med det
nyupptagna gruset. Han hade stora händer och
ljus-gult hår. Men innan de hunno fram till honom,
vände han om med pannan och rusade bort till en hydda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
