Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skalmeja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKOLIE
461
melodramen r Tancred och Clorinda» och
till sorgespelet »Hjalmar» (tonsättarens
egen text), uppförd i det gamla Harm.
Sällskapet; ouverturen till 55Carl XII;s
död»; operetten »Det Kantianska
giftermålet 55.
Skoli©. Sång som sjöngs hos de
gamle Grekerna vid deras gästabud, då
pokalen gjorde sin rund kring bordet
mellan de med murgrön och rosor
bekransade gästerna. Ordet kommer af
gr. cxoXtoc, som betyder sned,
skruf-formad (sannolikt häntydaude på den
liggande ställning grekerna intogo vid
sina gästmåltider).
Skån Konst, En genom öfning
vunnen färdighet, att, efter bestämda
reglor, med snille och smak framställa
D 3
det ideala i någon, för det inre eller
yttre sinnet förnimbar, skön bild eller
form. Sättet att sålunda skapa ett
"konstverk. De Sköna Konsterna äro:
Skaldekonsten, hvartill höra poesien
och vältaligheten; Tonkonsten
(Musik); Målarekonsten, hvartill höra
skådespelarekonsten och danskonsten;
Bildhuggarekonsten (Plastik eller
Sculptur) och Byggnadskonsten (Ar~
chitektur). De trenne sednare kallas
äfven Bildande konster, såsom
sysselsättande sig med framställandet af
bilden, antingen genom teckning, färg
eller form. Fria Konster kallas de
alla, såsom varande barn af fantasien
och den gudaborna inspirationen. De
Sköna Konsterna sysselsätta
hufvudsakligen själskrafterna, verka med
ändamål att odla skönhetssmnét och väcka
andens lif, samt skilja sig sålunda från
de Mekaniska Konsterna, hvilka
förnämligast sysselsätta kroppskrafterna
och endast verka för bestämda,
materiela ändamål. De Sköna Konsternas
idkare kallas artister och konstnärer.
S Sir an p. Kapellm, i Prag. Skrifvit
operan 55Drahomira»; violoncellcomp.
Slaghistriintenter. Se
Musikin-stmmenter.
SI ärna, Ant. Prof. i contrabas och
basun vid conservatoriet i Wien.
Utgifvit Contrabasskola.
Slargaudo. (It.) Försvinnande.
Slentando. (It.) Utslocknande.
SI utfall. Den tongång hvarmed en
musiksats afslutas.
Slågttoner, De tonarter som hafva
flesta antalet toner gemensamma. Jfr.
Tonarters slägtskap.
Smanioso. (It.) Vildt, gränsande till
vansinne.
Smart, George. Musiker och
omtyckt dirigent; f. i London 1778; var
intim vän med C. M. v. Weber, som
1826 f i nans nus«
Smart, Heinr. Talangfull
compo-nist och orgelspelare; f. 1809; vistas
i London. Comp. populära operor,
pianosaker och sånger.
Smetana, Friedrich. Pianovirtuos
från Prag; elev af Dreyschock; har
vistats i Götheborg som pianolärare och
uppträdt i flera concerter; eger f, n.
ett Musikinstitut i Prag.
Smorfioso. (It.) Sökt; anspråksfullt»
Smorzando. Smorzato. (It.)
Döende; tecknas förkortadt smorz. Yttersta
graden af Diminuendo.
Soåve. (It.) Ljufligt;-mildt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
