Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schulz, J. Abr. Peter - Schumann, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SCHUMANN
444
SCHOTANN
lemnat samtliga~musikartiklarna till
detta verk. Dessutom var han Kirnberger
behjelplig, att till form och
framställningssätt redigera dennes bekanta arbete:
»Kunst des reinen Satzes», enär
Kirnberger icke egde synnerlig förmåga, att på ett
klart sätt meddela andra sina tankar, och
ännu mindre förstod att i systematisk
ordning uppställa ett theoretiskt verk af
så stort omfång som det sistnämnda.
1776 utnämndes Schulz till
musikdirektör vid Franska theatern i Berlin;
kallades 1787 till Köpenhamn, der han
utnämndes till kongl, kapellm.; tog afsked
från denna plats 1795; vistades en tid
hos sin vän skalden Voss i Eutin; f
i Schwedt 1800. Af handlingen: »Die
wabren Grundsätze zum Gebrauch der
Harmonien, hvilken en lång tid
troddes vara författad af Kirnberger, är
Schulz’s arbete. Bland hans öfriga
skrifter må nämnas: »Entwurf einer neuen
und verständlichen Musiktabulatur etc.»
(Berlin 1786); »Gedanken iibcr den
Einfluss der Musik auf die Bildung
eines Volkes, und iiber deren
Einfuh-rung in die Schulen der kongl,
däni-schen Staaten». Bland compositioner:
chörer och sånger till Kacine’s
»Atha-lie»; melodramen »Minona, öder die
Angelsachsen»; oratorierna »Johannes
und Maria» och »Christi Tod»;
operan »Åline, Königin von Golkonda»;
operetter; clavérsonater; sånger etc.
Schemana, Robert. En af nutidens
mest framstående tonsättare; f. 1810 i
Zwiekau, der fadren var bokhandlare,
oeh för ifrigt gjort sig känd genom
flera litterära arbeten. I féräldraheiö-
met åtnjöt Schumann den mest vårdade
uppfostran; några särdeles musikaliska
anlag röjdes dock icke hos barnet. Tid
12 års ålder hörde han Moscheles i
en Concert, som denne gaf i Carlsbad,
och från den stunden egnade han sig
med största ifver åt clavérspelet, samt
föranstaltade i hemmet regelmessigt små
concerter, deri han sjelf uppträdde
äfven som tonsättare. Ynglingens
litterära sysselsättningar, förnämligast hans
studium af Byrons och Jean Pauls
arbeten, förenades nu med arbeten i
mu-siktheori och composition. Under sin
studenttid i Leipzig 1828, tog
Schu-mann lectioner hos Friedrich Wieck i
piano samt hos kapellm. Dorn, -som
då dirigerade operan i Leipzig - i
musiktheori. I Leipzig uppträdde
Schu-mann i en offentlig Concert och med
stort bifall. Från 1830 finna vi
honom egna sin uteslutande verksamhet
åt tonkonsten. Som musikskriftställare
uppträdde han 1832 med en
inspirerad uppsats öfver Chopin’s w Don
Juan-Fantasi» (öp. 2.) hvilken uppsats infördes
i allg. mus. Zeit.; 1834 utkom första
numret af hans: »Neuen Zeitschrift fur
Musik??. I 10 år var han redaktör af
nämnde tidskrift, som på den
musikaliska bildningen haft ett betydligt
inflytande, och hvars redaktion sedan
öf-vertogs af Brendel. Grundlig
sakkännedom, blick för det höga och ideala
samt lysande litterär talang röjdes deri.
Alla de critiska uppsatserna under
signaturerna 2 eller 12, eller
undertecknade meé psevdonymén Flotestafi och
Eusebids, utkommo i hätrs ’tfGésam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
