Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Georges ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SCARLATTl
426
SCHACHNER
yis fortskridande tasfoljd. Jfe, Dia*
tonfek-, Dur~* Moll-, Chromatisk
och Enkarmoniek Seqla.
Scarlatti, Alessandro. En af
tonkonstens yppersta mästare; f. i
Tra-pani på Sicilien 1659. Efter fulländade
musikstudie!* skref han vid’20 års
ålder sin första opera »L?0nesta nell’
Ainore», nvilken s. å. uppfördes i
Drottning Christinas af Sverige palats i
Eom; på titeln af libretten till hans
opera »Pompeo», uppförd 1684 å
kongl, slottet i Neapel, uppgifves
Scarlätti som kapells, hos nämnda
drottning. 1707 utnämndes han till
l:sta kapellm. vid S:t Maria Maggiore
i Bom, samt erhöll
Riddarvärdighe-ten af Gyllene Sporren; blef 1709
kongl, öfvei&apellm. i Neapel och
direktör för dervarande
musikconservato-rium; biand hans elever må här
nämnas: Duratite^ Hasse m. fl. Soarlatti .{*
1725. Han lär skrifvit omkring 120
operor, 200 messor, flera hundra
ean-täter, förutom oratorier, madrigaler,
cla-vér- och orgelcompositioner. Lika stor
i den högre contrapunkten som i den
dramatiska stilen, förstod han, att
såväl i sina melodier inlägga det mest
ädla och storartade intryck, som att
åt orchesteraceomp. bereda en
sjelfständig och väl beräknad verksamhet. I
alla dessa hänseenden kan han kallas
sin tids »reformator i operastilett; han^
cantater gälla som ^mönster och utgöra
förträffliga studier för blifvande tonsät- j
tar e. Scarlätti anses som det ob l i gata
Jiecitativets uppfinnare; äfvea skall han i
varit den förste, som till sina operor
componerade egna ouverturer.
Scarlatti, Domenico. Tonsättare, och
på sin tid en af Italiens störste
clavérspe-lare; f. i Neapel 1683; son till den
förre; elev af Gäspar i ni i Eom; blef
1715 Tommaso Baj’s efterträdare
som kapellm. vid S:t Pietro in
Vati-cano. 1720 fungerade han som
musikdirektör vid Italienska operan i
London, der hans opera »Nareisso’? s. å.
uppfördes; f 1757 som lärare i
cla-vérspelning vid hofvet i Madrid. Hans
arbeten, till det mesta bestående af
sonater, uppgå till ett antal af 394,
Scarlätti, Giuseppe.
Operacompo-nist; f. i Neapel 1718, son till den
förre; f som musiklärare i Wien 1776.
Scen. 1) Den plats på theatern, å
hvilken skådespelarne uppträda inför
publiken; 2) afdelning inom en akt i
en theatralisk framställning; 3) stället
der styckets handling är förlagd; 4)
i dramatisk musik: sjelfva handlingens
framställande; 5) benämning på det
större recitativ som inleder en
con-certaria, och som med sjelfva arian är
förbundet till ett sammanhängande och
oåtskiljakteligt helt. Ordet kommer af
Gr. oxta, som betyder skugga eller
löfsal, eller af OXTJVY), som betyder
tält. De första egentliga skådespelen
höllos nämligen i löfsal eller i tält.
Sihacliiier, Rudolph. Pianovirtuos
och tonsättare; f. i Munchen 1821;
elev af Cramer; uppträdde som pianist
1838 i Wien och 1342 i Paris;
erhöll derstädes medalj för ett
concert-btycke af egen composition, och n vilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
