Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Méhul, Henri Etienne - Meibom eller Meibomius, Marcus - Meier, Frans H. - Mélange - Melismatisk sång - Mellanspel - Mellanstämmor - Melodi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
compositionsstudier. Vid conservatoirens
stiftande utnämndes Méhul till ea af dess
4 inspectores, samt blef 1810 Riddare
af Hederslegionen, och led. af Franska
akad.; Méhul † 1817. Bland hans
operor må nämnas »Joseph»; »Les
Aveugles de Toléde»; »L’Irato»; »Une
Folien» (»Målaren och Modellerna»).
Bland hans öfriga comp. må här äfven
nämnas flera symphonier, samt en mängd
populära revolutionssånger (»Chant du
depart» etc.); religiösa hymner för
Theophilanthropernas sekt.
Meibom eller Meibomius, Marcus,
Philolog och arkeolog; f. 1626
i Tönningen i Schleswig. Den
vetenskapsälskande drottning Christina af Sverige,
till hvilken han dedicerat ett af sina
arbeten: »Antique musicae
auctores septem, græce et latine» (Amsterdam,
1652), inkallade honom, med
anledning deraf, till sitt hof, och fann så
mycket nöje af nämnde hans
afhandling, att hon, för att deraf få ett
åskådligt begrepp, lät föranstalta en concert,
dertill förfärdigades, efter Meiboms
anvisning, åtskilliga gamla Grekiska
instrumenter. På denna Concert
uppträdde Meibom och sjöng en Grekisk
aria, hvarunder Prof. Naudäus skulle
dansa en Grekisk dans. Rasande öfver
det åtlöje som denna tillställning
uppväckte bland hoffolket, och icke
kunnande styra sin vrede, gaf han en
örfil åt drottningens lifmedikus och
gunstling Bourdelot, hvilken hade öfvertalat
honom att vid detta tillfälle uppträda
som sångare. Denna öfverilning hade
till följd, att han måste lemna
Stockholm, derifrån han begaf sig till
Köpenhamn. Här blef han af konung
Fredrik III utnämnd till Kongl. Råd, samt
till Prof. vid gymnasiet i Soröe. En tid
derefter finna vi honom som
Historiarum Prof. i Amsterdam, der han,
tillfölje af en iråkad strid med
borgmästaren, råkade i nya förvecklingar, fick
afsked och reste först till Frankrike
och sedan till England; † 1711 i
Utrecht. Utgifvit en mängd lärda
musikafhandlingar och öfversättningar från
Lat. och Grek. auctorer.
Meier, Frans H. Hoforgelnist i
Hannover; kom till Sverige på 1700-
talet och anställdes som kapellmästare
1725; säges varit en god tonsättare.
(Hülphers).
Mélange. (Fr.) Detsamma som
Potpourri.
Melismatisk sång. Sådan sång, deri
flera toner sjungas till en stafvelse;
motsatt den syllabiska sången (s. d.).
Ordet kommer från det Grekiska
»Melisma», som betyder sång.
Mellanspel. De tongångar, hvilka en
del orgelnister hafva för sed att
anbringa mellan choralens fermater, eller
mellan öfvergången från en versrad till
en annan i psalmen.
Mellanstämmor. I den polyphona
satsen: sådana, som hafva sin plats
mellan de båda yttersta (högsta och
lägsta) stämmorna. T. ex. alt och
tenor; secund- och altviolpartier o. s. v.
Melodi. Välljudande sång. En på
naturlig harmonisk grund hvilande följd
af enkla toner, ordnade efter
rhytmikens lagar. Ordet kommer af det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
