Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mattei, Pater Stanislao - Mattheson, Johann - Matthieux, Johanna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mattei, Pater Stanislao. Tonsättare
och theoretiker; f. i Bologna 1750;
inträdde som novis i ett
Fransiskanerkloster, der han undervisades i musik
af Pater Martini; prestvigdes 1771;
blef sin musiklärares efterträdare i
kapellmästaretjensten vid klostret;
kallades 1804 till lärare i contrapunkten
vid musiklyceum i Bologna; † 1825.
Utgifvit: »Pratica d’accompagnemento
sopra bassi numerati e contrapunti ....
con diverse fughe etc.» (Bologna, 1825
—30). Hans kyrkocomp. förvaras i
Mss. i Bibliotheket San Giorgio i
Bologna.
Mattheson, Johann. Litteratör,
berömd musikskriftställare och tonsättare,
sångare, clavér- och orgelvirtuos; f. i
Hamburg 1681; uppträdde vid 9 års
ålder på dervarande theater med
utförande af sopranpartier samt, 7 år
derefter, som tenorist och 1:ste
sångare derunder han utförde
hufvudrollen i sin första opera »Die Plejaden».
Med Händel, som då var kapellmästare
vid samma theater, råkade han en
gång i en häftig tvist, hvaraf följden
blef en duell, dervid det, till lycka för
Händel, aflöpte så, att spetsen
af Matthesons klinga, vid ett utfall, träffade
en bred metallknapp i Händels rock,
och söndersprang, hvarefter de båda
duellanterna med hvarandra försonades;
anställdes 1705, sedan han dragit sig
från theatern, som secreterare hos
Storbrittaniska sändebudet Joh. von Wich;
förvaltade, efter dennes död, hela
legationen; utnämndes 1715 till
musikdirektör vid domkyrkan i Hamburg;
nedlade dock 1728 denna befattning,
tillfölje af inträffad dålig hörsel. Hans
öfriga lefnad förflöt i den mest
ansträngande verksamhet; han nämligen
icke endast componerade, gaf lectioner,
författade theoretiska arbeten, utan
duellerade derjemte tätt och ofta, samt
spekulerade i egendomsköp och
försäljningar; öfversatte från Engelska till
Tyska språket Burnet’s »Samtidens
Historia», ett verk, öfver 3000 sidor, och som
han fullbordade på 69 dagar. Utgifvit
öfver 80 volumer egna skrifter och
efterlemnat dubbelt så många i Mss.;
componerat dessutom en mängd operor, 24
oratorier, cantater; clavérsonater; sonater
för 2 och 3 flöjter; fugor o. s. v. Sitt
egentliga rykte vann han dock
förnämligast genom sina theoretiska och
esthetiska skrifter, deri visserligen
pedantisk utförlighet och torrhet rikeligen
äro tillfinnandes, men derjemte ock
skarpsinnig forskning och intressanta
åsigter i konstvetenskapen; † 1764 i
Hamburg, der han begrofs i
Michaeliskyrkan, till hvars orgelbyggnadsfond
han testamentarisk förordnadt 44,000
mark. Af hans skrifter må följande
anföras: »Das neu eröffnete Orchester»
(1713); »Das forschende Orchester»
(1721); »Critica musica» (ett slags
musiktidskrift, 2 band, 1722—25);
»Grosse Generalbassschule»;
wDer vollkommene Kapellmeister» (1739);
»Grundlage einer Ehrenpforte» (1740);
»Arixtoxeni jun. Phtongologia, d. i.
Versuch einer systematischen Klanglehre
etc.
Matthieux, Johanna. Tonsättarinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
