Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tredje akten är en premie åt dem, som genomgått
den andra. Här höra vi chörer med dessa uddiga
rytlnner, Angelas pikanta visa och hennes vackra
canzonetta, men framför allt marchesans aria, blixt-
rande af den uppsluppnaste humor. Auber, en er-
faren praktikus, stälde det magra i midten och ak-
tade sig väl för att sluta i elakt lynne.
Operan går berömvärdt. Hr Willman är en
förträfflig Marco Spada, hans sång dramatisk och
full af effekt. Afven spelet visar en betydande för-
måga att objektivera; vi framlyfta här bland annat
bigtscenen med Angela i första akten, af båda ut-
förd lika fint som naturligt. Afven i de följande
akterna förekomma många framstående och lyckade
momenter.
M:ll Harlings spel (som Angela är berömvärdt;
med lika mycken takt som rutin framställer hon
en bild af ädel qvinligliet. Afven i sången har m:ll
H. flera vackra momenter och i synnerhet taga ko-
loraturnumren sig vackert ut.
Fru Strandberg pryder alltid sin plats och hennes
marchesa är en högst spirituel framställning. Ofver
allt framlyfter hon partiets pointer, och i sin scen
med de skamlösa banditerne — ett af Aubers qvicka-
ste stycken — är hon i sång och spel oöfverträff-
lig. Denna aria har dessutom en stor dygd: dess
inrättning gör nemligen appladen omöjlig. Så borde
det alltid vara; man kan ej hedra en artist högre
än genom uppmärksam tystnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
