Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - Till belysning af språk/juden såsom uttryck för kraftiga och veka stämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De satser, vi genom ofvanstående ljudsymboliska
undersökningar i första rummet velat häfda, anse vi oss till sist
böra än en gång betona. De äro följande.
Ehuru de flesta af språkets ord äro tillkomna under
sådana förhållanden, att man kanske aldrig skall blifva i
stånd att uppvisa något inre samband mellan deras innehåll
och deras ljud, så finnas dock antagligen i alla kulturspråk
liksom i högsvenskan stora massor af ord, som vare sig på
grund af tillfälligheter eller lagar, hvilkas väsen vi ännu icke
genomskådat, äro danade på ett sådant sätt, att den
stämning, som ljudförbindelsen i det särskilda ordet alstrar, mer
eller mindre tydligt samklingar med den stämning, som ordets
innehåll uppväcker.
Dessa ord äro språkets pärlor, ovärderliga hjälpmedel
för hvarje art af uttrycksfull framställningskonst, ty i samma
mån författaren och särskildt skalden är i stånd att finna
och rätt använda dessa ordskatter inom skönhetens eller den
goda smakens råmärken, i samma mån skall han också blifva
språkkonstnär i detta ords bästa bemärkelse.
Men häraf följer åter, att det muntliga föredragets konst
i tal och sång ur språkljudens synpunkt innebär icke blott
förmågan att framställa dessa ljud under deras mest vårdade
form utan äfven och framför allt så, att språkljudssymbolikens
grundlagar på ett bestämdt men ledigt och naturligt sätt
iakttagas. Detta sker dels positivt, dels negativt, positivt
därigenom, att den föredragande tillser, att språkljuden komma
till sin fulla rätt i sådana ord och uttryck, där språkljud
och ordinnehåll stämma öfverens, negativt därigenom, att
språkljuden uti ord, i hvilka en dylik öfverensstämmelse
ej står att finna, ej framhållas på ett sådant sätt, att de
störande inverka på den stämning, som ordens innehåll är
i stånd att framkalla. Hvad språkkonstnären framalstrat kan
endast den framsägande språkljudskonstnären på ett värdigt
sätt framställa, men ingen språkljudskonstnär utan insikt och
färdighet på ljudsymbolikens område, och ju mera medvetna
denna insikt och färdighet äro, desto mera skall en sådan
konstnär närma sig målet för denna del af det muntliga
föredragets konst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
