Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
juridiken. Nu erbjöd den hans tjänster i den blygsamma
egenskapen av lantmätare och bokföringsexpert. Då och
då fick han en lantmäteriförrättning, och då och då anlitade
en köpman honom för att få reda i sina affärsböcker.
Med skotskt tålamod och kurage beslöt han sig för att taga
döden för sitt oförtjänt dåliga anseende och i alla fall
arbeta sig fram som advokat, trots allt. Stackars karl,
han kunde ej förutse, att det skulle komma att kosta honom
en så lång och tröttsam tid att genomföra den föresatsen.
Han hade rikligt överflöd på fritid, men det nedslog
aldrig hans mod, ty han intresserade sig för allt nytt som
föddes i idéernas värld, studerade det och experimenterade
med det hemma hos sig. En av hans käraste käpphästar
var konsten att spå i händer. En annan käpphäst gav
han intet namn och ville ej heller förklara för någon,
vad den skulle tjäna till, utan sade att det bara var ett
tidsfördriv. I själva verket hade han funnit, att varje
oskyldig vurm han hade bidrog att stärka hans anseende
som pundhuvud, varför han blivit rädd för att vara allt
för meddelsam om vad han roade sig med. Denna vurm,
som icke hade något namn, stod i samband med folks
fingeravtryck. Han bar i rockfickan en flat låda med
flera falsar, och i varje fals sutto små glasskivor, ungefär
fem tum breda. Längs underkanten av varje skiva var
klistrad en remsa vitt papper. Han bad folk att stryka
med fingrarna genom håret (varigenom de fingo en tunn
bestrykning av det naturliga hårfettet) och sedan trycka
först tumändan mot glaset och sedan de andra fingertopparna
i tur och ordning. Under denna rad av svaga fettavtryck
brukade han skriva en anteckning på den vita pappersremsan,
så här:
John Smitt, högra handen
samt tillfoga år, månad och datum, samt sedan taga Smitts
vänstra hand på en annan glasskiva, tillfogande namn och
datum samt orden »vänstra handen». Glasskivorna sattes
därefter in i lådan igen och fingo sedan plats i vad Wilson
kallade sitt »register».
Han studerade ofta sina avtryck, undersökande dem
och grubblande över dem med ett allt uppslukande intresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
