- Project Runeberg -  Ädlingens dotter /
186

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hennes kärlek var allt, vad han ville äga, allt annat
föraktade han. Den ensam kunde göra honom tålig och
undergiven.

»Bliv det då», viskade hon gråtande. »O min Gud!
Gunnar, du äger ju mitt brottsliga hjärta.»

»Sally!» utropade Gunnar på knä.

I detsamma gick dörren upp. Nils och den äkta
mannen inträdde. Den sistnämnde utbröt i ett vilt skratt. Han
var bliven galen.

Sallys man hade spelat bort återstoden av sin
förmögenhet. Då han lämnade spelbordet hade Nils övertalat
honom att uppsöka Sally. Han fann varken henne eller
Gunnar i sällskapsrummet. Ögonblickligen väcktes hans
svartsjuka. Han sökte dem i ateljén och blev sålunda vittne
till, att han på en och samma afton var både ekonomiskt
och moraliskt ruinerad. Slaget träffade just, då hans inre
var häftigt upprört, och åstadkom därigenom en fullkomlig
rubbning i själens funktioner.

Dagen därpå avreste Sally med sin sinnessvage man till
utlandet, där både hon och han avledo.

Gunnar förmådde aldrig glömma varken Sally dier sin
ovilja emot Nils, som han ansåg vara den, som upplyst
brodern om Gunnars kärlek. Med minnet därav följde
medvetandet av att icke allenast hava varit den, som inlett
brodern i spel och sålunda vållat hans ruin, utan även att ha
förstört hela hans liv och även hennes, som han älskat.

Mycket, mycket att begrunda gåvo dessa anteckningar åt
sonen, som nu läste dem. Han lärde där hela vådan av
den liknöjdhet han själv visat sin hustru och ryste vid
tanken, att Mariquittas hjärta kanske redan svikit sin tro.

*



Dagen därpå lämnade brukspatron Sturm jämte fru,
faster och sin farbrors änka X-strand med ångbåten tidigt på
morgonen. Den enda, som hade kunskap om deras avresa,
var Porry, och han följde dem till båten.

I samma ögonblick båten lade ut, emottog Arthur, som
ej hade någon aning om deras avresa, tvenne brev. Det
ena var från Mariquitta, det andra från Sorenza.

Utan att underrätta er, lämnar jag X—strand,
glad att skiljas härifrån. Några timmars samtal med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssadling/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free