Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fick jag icke stanna hos dig? Du skall upprepa,
vad du sade mig, då jag reste: »Barn, det är för
ditt framtida väl jag ålägger både dig och mig
denna smärtsamma skilsmässa.» Herre Gud! Är det
verkligen nyttigt att erfara allt, vad jag erfarit,
sedan vi skildes? Dock, jag vill icke längre gråta,
jag vill förtälja dig, huru jag hälsades vid min
ankomst hit, och må du sedan säga mig, om jag icke
haft skäl att vara djupt bcdrövad. Moster, moster,
varför är du icke hos mig och med din smekande
röst lugnar mitt oroliga hjärta!
Här följde en noggrann beskrivning på Sorenzas
ankomst till greven och allt, vad vi hava oss bekant. Brevet
slutade med dessa ord:
Nu, sedan du vet, huru liten vänlighet och kärlek
din Sorenza har att förvänta här, skall du inse, att
jag icke kan stanna. Du skall komma och hämta
mig tillbaka till dig, och jag skall åter få känna mig
lycklig och nöjd vid din sida. När jag avskickat
detta, räknar jag timmarna, till dess du kommer,
vilket du helt säker gör följande dag. Du kan icke
handla annorlunda emot din egen
Sorenza
Några dagar efter Sorenzas avresa från Stockholm
mottog fru Toll hennes brev. Med huvudet lutat i handen
och ansiktet fuktat av tårar, läste fru Toll sin älsklings
klagan; och ehuru hennes hjärta bjöd henne att handla
så, som Sorenza hoppades, kom förståndet, som i
klokhetens namn bjöd henne att icke låta svagheten råda. Det
var Sorenzas framtid, hon borde avse, och icke
ögonblickets obehag. Fru Toll hade ju av både greven och
grevinnan emottagit det löftet, att de båda skulle vårda
Sorenzas uppfostran och sörja för henne.
Fru Toll, som hade avgudat Sorenzas mor och i
hennes olycksöde endast såg en felande, nämligen greven,
hade, även ifrån första ögonblicket hon anlitade hans hjälp,
närt den något barnsliga illusionen, att greven, för att
försona sitt brott emot modern, skulle adoptera dottern.
I grevinnans och hans önskan, det Sorenza skulle vistas
i deras hus, såg hon inledningen härtill.
Fru Toll hade, sedan hon genom en släkting fått kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
