Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ni är i morgon inbjuden till Sturesjö, där fröken
Cal-lenstjerna med en liten tillställning firar grevinnan
Romar-hjärtas födelsedag. En vän anser sig likväl böra bedja
er icke komma dit. Ni har en fiende, och det ser ut som
denne på ett eller annat sätt beslutit att just under fröken
Callenstjernas tak förolämpa er. Man önskar att kunna
kasta en oåterkallelig fläck på ert rykte. Lyd er vän och
kom icke!»
När Ivar slutat läsningen, betraktade han länge
handstilen, varefter han mumlade:
»Varningen är från Olga; stilen är hennes.» Därefter
tilläde han i tankarna: »jag äger blott en fiende, Axelhjelm.
Således är det från honom, som skymfen skall komma;
ämnar han namngiva mig att vara den stackars Ivar?
Nåväl, må han göra det! Om det sker en dag förr eller senare
kan vara sak samma. Mig lyster att se, om människornas
förnuft och omdöme äro så begränsade att de kunna
fråntaga mig den aktning jag förvärvat, på de anklagelser de
slungat emot mig som yngling, och vilka mitt övriga liv
motsäger. Skulle så vara, nå, då skall jag ändå inte tröttna
att arbeta och slutligen skall jag väl lyckas avtvå den
oförtjänta fläck jag erhållit på mitt namn. Jag, ett
föräldralöst barn, utan vänner, utan allt, har ju genom egna
ansträngningar blivit vad jag i dag är. Skulle man ånyo hölja
mig med vanära och jaga mig från denna ort, så skall jag
dock åter genom arbete och förtröstan på Guds rättvisa
nåd åter resa mig.»
Ivars beslut var fattat att, i trots av varningen, infinna
sig på Sturesjö.
Såsom vanligt vid alla bjudningar, vilka ägde rum på
vardagarna, anlände Ivar mycket sent.
Lange var bortrest och det var således ovisst om han
skulle komma.
Constance såg för första gången främmande hos sig på
Sturesjö. Ehuru hon ännu icke lämnat Kungsborg, eller
ämnade lämna det, så länge Evert var på orten, hade hon
likväl, till firandet av Stephanas födelsedag arrangerat en
liten fest i sitt hem.
Olga hade skrivit vackra verser och Constance ordnat
ett par ganska lyckade tablåer.
Allt detta var likväl förbi, då Ivar kom. De äldre
herrarna sutto vid spelbordet, och greve Romarhjärta hade
på en stund måst bliva fjärde man vid ett whistbord.
5 C Arbetet adlar mannen II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
