- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
62

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att få träffa dig. Helfrid i synnerhet har svävat i en
icke ringa oro över utgången här.»

Jacobo lovade att komma. Om aftonen infann han sig
också ganska riktigt. I salongen funnos tvänne
främmande personer. Den ena, en ovanligt högväxt flicka, på en
gång smärt och ändå starkt byggd, stod vid pianot och
bläddrade i några nothäften. Hon uppbar sin kropp och
sitt hufvud med en högst egendomlig värdighet. Om
man skulle ha dömt hennes utseende efter konstens regler,
så var hon alldeles icke vacker, och likväl hade dessa drag
något på en gång fängslande, originellt och intagande.
Hon kallades också allmänt den vackra fröken
Callen-stjerna. Pannan var icke hög, men full; ögonen av en
obestämd, gråblå färg, lågo djupt och voro icke särdeles
stora, men hade ett både svärmiskt och trofast uttryck,
att de kunde kallas sköna. Näsan, rak och något stor, gav
en nästan manlig prägel åt de övriga dragen. Den lilla,
vackert formade munnen tillkännagav en beslutsamhet,
som likväl helt och hållet försvann, då ett friskt,
ungdomligt leende krusade läpparna. Håret var ljusbrunt och
hyn frisk. Hela hennes yttre frapperade redan vid första
anblicken och fjättrade uppmärksamheten vid hennes
person.

Allena vid ett af fönstren stod en flicka eller rättare
ett barn; liten till växten med outvecklade anletsdrag och,
såsom alla flickor vid hennes ålder, mera ful än vacker,
0111 man undantager ett par livliga, spirituella blå ögon,
som skvallrade om en själ, rikare begåvad än andras.

När Eklund, enligt sin gamla, inrotade vana, anmält
herr Lange, vände sig Constance hastigt om, lade ifrån
sig nothäftena och kastade en forskande blick på den
inträdande.

»Se här vår närmaste granne, när Sturesjö blir i
ordning», sade greven till Jacobo och presenterade Constance.
»Fröken skall om ett par år ensam sköta det stora bruket
med tillhörande ägor; därför måste hon nu stanna hos mig
här på Kungsborg en tid för att lära sig järnhantering.»
Greve Herman smålog skälmaktigt.

»Onkel behagar skämta», inföll Constance leende. »Jag
ämnar endast konsumera avkastningen af Sturesjö. Att
den utfaller så fördelaktigt som möjligt, kommer att bliva
min förvaltares omsorg.» Hon satte sig i en liten soffa.
Jacobo tog plats på en liten stol bredvid. »Är
byggmästaren, som skall skapa om Sturesjö, herr Langes elev?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssaam/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free