Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Utgivning och produktion - 6.2 Redaktionell utformning - 6.2.4 Värderingar - 6.3 Produktions- och utgivningstid - 6.4 Långsiktig utgivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOU 1980: 26 Utgivning och produktion 53
fattarna signera sina artiklar kan man också motverka risken för att
verket får en alltför officiell prägel.
6.3 Produktions- och utgivningstid
Ett problem med de äldre stora svenska uppslagsverken var den
långa produktions- och utgivningstiden. Efter ett långt förberedelse-
arbete kunde utgivningen av hela verket löpa över en period på tio år,
ibland mer. Detta innebar en stor nackdel för användaren eftersom
ett stort alfabetiskt uppslagsverk till fullo kan fylla sin uppgift först
när det är komplett. En nackdel var också att en stor del av innehållet
i de första banden var inaktuellt när de sista banden kom ut, varför
man genast måste komplettera verket med supplementband.
Med tanke på den långa tid som förflutit sedan ett stort uppslags-
verk senast gavs ut är det angeläget att ett nytt verk produceras och
ges ut inom en förhållandevis kort tid. Med hänsyn till kunskapsstof-
fets snabba förändring är det också viktigt att själva utgivningstiden
komprimeras. Vi har kunnat notera att de förlag i andra länder som
idag ger ut stora uppslagsverk har strävat efter att hålla nere utgiv-
ningstiden. Dessa önskemål skärper kravet på att verket ska vara väl
genomarbetat och planerat.
Vi anser att ett nytt stort uppslagsverk bör kunna produceras och
ges ut i sin helhet inom högst tio år efter att beslut om utgivning har
fattats. Vi har i vår kalkyl räknat med en period om åtta år, varav
knappt fem för själva utgivningen.
6.4 Långsiktig utgivning
En del av materialet i ett stort uppslagsverk blir snart föråldrat. Ett
viktigt problem är därför hur innehållet ska kunna förnyas och hållas
aktuellt. De tidigare stora svenska uppslagsverken förnyades genom
utgivning av supplement och nya upplagor. Supplementen kom som
ovan nämnts i regel alldeles i anslutning till utgivningen av verket. De
nya upplagorna korn sedan med långa tidsintervall. Sålunda gavs
Nordisk Familjebok ut i fyra upplagor under de ca 100 år som verket
fanns på marknaden, medan Svensk Uppslagsbok gavs ut i två upp-
lagor under en period på ca 40 år. Som följd av de långa intervallen
blev förnyelsebehovet vid varje ny upplaga mycket stort, vilket kan
ha bidragit till att det i längden inte var möjligt att hålla verken vid
liv.
Det är både av kulturpolitiska och ekonomiska skäl angeläget att
ett nytt stort uppslagsverk som ges ut med statlig medverkan också
förnyas och aktualiseras. En engångsutgivning vore en tillfällig och
begränsad kulturpolitisk insats. Att inte låta det material som byggs
upp ligga till grund för en fortlöpande utgivning är att likna vid kapi-
talförstöring.
Detta krav rymmer dock ett svårlöst problem. Det skärpta aktuali-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
