Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV - Moskovitiska kyrkosegrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förlikningar eller svågerlag förmådde utjämna. Men
Moskva fick en mäktig bundsförvant i den
ortodoxa kyrkan, när hon under världens anfäktelser
letade efter en trygg fristad för sina överherdar
och sin oförfalskade lära.
Den kievske metropoliten, under vilken från
början hela den ryska kyrkan lydde, vigdes själv
av patriarken i Konstantinopel, som oftast utan
synnerligt avseende på furstarnas förslag. Försök
att anförtro valet åt en inhemsk biskopssynod
tillbakavisades såsom kätterska tilltag. Det latinska
kejsardömet försvårade likväl även den kyrkliga
förbindelsen, och den rättrogne patriarken, som
flytt till det grekiska hovet i Nicæa, nödgades
viga den kandidat, som tillsändes honom av den
närmaste mäktige fursten i Galizien. Sedan
tatarerna förstört Kiev, måste metropoliten utan
varaktig stad resa omkring i sin vidsträckta
kyrkoprovins. Men varje tatarkan bekräftade hans
myndighet och domsrätt över prästerskapet genom sin
jarlyk, varigenom strängeligen förbjöds att smäda
ryssarnas tro, att med pålagor besvära kyrkan eller
i någon mån oroa hennes tjänare, på det att
metropoliten i frid och utan bekymmer måtte kunna
genom sina böner för kanen och hans ätt stärka
hans krigsmakt.
Dessa förväntningar svekos ej heller av
metropoliterna, som allvarligt förmanade furstar och
menighet att lydigt underkasta sig den otrogne
tsarens bud, själva ödmjukt inställde sig i horden
och oaktat försöken att kvarhålla dem i Galizien
mot slutet av trettonde århundradet flyttade upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
