Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Novgorods handel och kolonier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
företagsamma bojarer, än utsända med tingets
samtycke, »efter ärkebiskopens välsignelse och
Novgorods ord», letade sig fram genom de villsamma
skogarna, över tundrorna och nedför de i Ishavet
utmynnande älvarna för att med våld eller i godo
hämta skatteskinn av de kringirrande tjuderna.
Tidigast uppstodo fasta nybyggen omkring Suchona
och i övre Dvinalandet. Över Onega, genom
Zavolotjie, landet bortom de vattendelande skogsåsarna,
på ömse sidor om nedre Dvina, framträngde
novgoroderna ända till Vita eller Murmanska havet,
där de mötte de norska bjarmalandsfararna, liksom
Novgorods underlydande kareler och kajaner
(kväner) sletos om lappskatten på Tre eller
Kolahalvön med norrmännens finnmarksfarare och
svenskarnas birkarlar. Genom nöteborgska freden
(1323) måste novgoroderna till Sverge avstå sina
anspråk på en stor del av karelernas sydliga
område, ävensom några år efteråt med Norge ingå
en ofördelaktig uppgörelse, varigenom deras
skattekrävare utestängdes från Ishavskusten. Sålunda
försvårades och försenades den novgorodska
kolonisationen åt detta håll.
Äventyrarna understöddes likväl av de spridda
munksamhällen, som då och då grundlades av
fromma enslingar i de tjudiska obygderna. Dessa
novgorodska kloster tillämpade de asketiska
reglerna på ett egendomligt sätt. Sent infördes i dem
gemensamma bostäder och bord. Omkring stiftaren
samlades liksinnade ensittare, bland dem även
kvinnor och omvända tjuder, men alla bodde i var sin
hydda och betraktade varandra snarast som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
