Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romanen - IV. Fredrika Bremer. Fortsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nödvändiga element i svenskt familjelif: hennes Beata
Hvardagslag, mamsell Rönnqvist, Hellevi Husgafvel; i dem alla
ftterfinner man mycket af henne själf, fttergifvet med
älskvärd humor. Och hvilka friska flickansikten har hon icke
tecknat: Adelaide, romantiskt skön, behagens drottning;
Götilda, något manhaftig och framfusig men dock så äkta
flickaktig, hennes syster Gerda, vek och allvarlig; de eteriska,
spädlemmade och finhyllta, hvilka dö unga, Engel, Leonora;
mindre lyckligt äro de unga männen skildrade (de gamla
långt bättre) och i synnerhet älskarne; men grefve Otto med
sin ständiga replik till Adelaide: »Jesus, hvad du är
gudomlig» och löjtnant Arvid, som tillbringar dagen med att sofva
middag vid sidan om sin fastmö, äro goda typer i den
farsartade genren.
Vore i Fredrika Bremers romaner allt skildradt med samma
liflighet och friskhet som dessa porträtt, så vore intet annat
än godt att säga om dem. Men så är icke fallet. Hennes
omdöme är icke så skarpt som hennes öga, hvilket gör, att
läsaren ofta icke kan instämma i hennes slutuppfattning af
karaktärerna. Särskildt gäller detta om hufvudpersonerna,
i hvilka hon ofta inkonstruerat en eller annan idé, som de
icke kunna båra, och om de rent romantiska figurerna,
hvilka äro blott lyrik och sakna konturer. För att lyckas
måste hon dessutom teckna direkt efter lefvande modell.
Och dessa modeller, som hon användt, den verklighet, som
ligger bakom dessa skildringar, äro icke svåra att finna. I
själfva verket har Fredrika Bremer aldrig skrifvit mer än
en roman, hvars titel borde vara Hemmet — ocb hemmet,
som tecknas, är hennes eget. Man återfinner i Teckningarna
hennes fader i många skepnader, t. ex. såsom den något
högdragne presidenten eller såsom despoten i Hertha; man har
henne själf den ena gången som Petrea, nästa såsom Hellevi
Husgafvel. Men naturligen har hon äfven sökt sina
modeller utom sin egen familjekrets, och med någon kännedom
om hennes umgänge äro de icke svåra att identifiera.
Två eller tre af hennes romaner äro emellertid ännu
som helhet läsbara; bland dessa intaga Grannarne
hedersrummet, och den torde alltjämt vara en af de bästa
skildringar af svenskt familjelif, som gifvas. Den skarpa kritik,
som mötte Nina, gjorde, att hon tog sig samman och så
vidt möjligt lade band på sin mani att insmuggla metafysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
