Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- C. J. L. Almqvist
- III. Realisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
III.
Af sådan art voro Almqvists romantiska drömmerier, hvilka
så förunderligt väl gifva uttryck åt hela hans skaplynne.
Ty han älskade icke att öppet uttala sina meningar. Det halft
utsagda, det hemlighetsfulla, det intima låg på ett helt annat
sätt för hans väsende. Att uppstiga i katedern och hålla
tal passade honom icke, men ett förtroligt samtal i
skymningsstunden vid brasans halft utbrända glöder, då
minspelet och stämmans tonfall säga lika mycket som orden
själfva, öppnade just de rika källorna i hans själ. Öfverallt
i sina skrifter insinuerade han och ironiserade och lät
tankarna brytas och speglas i tusende facetter och i
bakgrunden skymtades alltid en symbol, som gaf djupare mening åt
taflans figurer.
Under det att Almqvist, fördjupad i sina
Törnrosdröm-mar och, på sätt som redan är berättadt, lifnärde sig med
renskrifning samt tjänstgjorde som rektor vid en skola —
det är hårdt för genierna att lefva i Sverige — kom hela
den nya tiden från aila sidor öfver honom med väldig kraft.
Redan från början följde han med intresse de nya
företeelserna här hemma och såg, huru Aftonbladet dag ifrån
dag vann terräng. Men framförallt var det de sociala och
litterära företeelserna i Frankrike, som tillförde hans diktning
nytt blod.
Där hade under restaurationstidens politiskt tryckta
förhållanden Rousseauismen dykt upp i nya och egendomliga
former. Först och främst hade grefve Saint-Simon i en lång
följd af skrifter framlagt sina geniala, om ock i mycket bizarra
förslag till samhällets omdaning. Det var det fjärde ståndet
som i honom fann sin talman. Han är grundläggaren af
socialismen såväl som af positivismen. Saint-Simon
fordrade rätt för arbetarne till bättre lefnadsförhållanden och
upptog äfven från nationalekonomisk synpunkt kvinnofrågan
På sitt program. Hela den unga generation, som omkring
1830 gör sitt inträde på den litterära och politiska
skådebanan, lyssnade till dessa läror, och många blefvo hans
ifriga anhängare för lifvet. Själf fick han icke upplefva de
första försöken att föra hans idéer ut i verkligheten, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:29:48 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/mortfatrr/0146.html
