Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. J. L. Almqvist - I. Rousseauisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beskrifning framhäfver i all sin tvära korthet det
karakteristiska i hennes utseende: kraftiga linjer och starka nästan
feberartade färger, som hos en af Botticellis nymfer. >Min
lena, naturälskande moder, en vandrande Sonderling i alla
tysta skogar», säger han på ett annat ställe. Man skymtar
för öfrigt hennes drag i nästan alla hans kvinnogestalter
(liksom man återfinner honom själf, när helst han tecknar
en man), från Amorina till den skygga landtflickan i
Skäll-nora kvarn. Detta visar, huru klart hon alltid stod för
honom, följande honom i alla hans drömmar som en
inkarnation af det högsta och bästa.
Äktenskapet mellan föräldrarna var icke lyckligt; modern,
länge sjuklig, dog 1806, och det grämde djupt sonen, att
fadern gifte om sig. Hans förhållande till honom kallnade
och blef senare spändt. Utgångspunkten för Almqvists
uppfattning af äktenskapet låg väsentligen i, hvad han sett i
fädernehemmet under uppväxtåren.
Själf brukade Almqvist säga, att han ägde tvenne själar: en
kamreraresjäl, som han fått af fadern, och en poetisk själ, hans
andliga mödernearf. Observationen är slående riktig. Almqvist
var i mångt och mycket en praktisk och kallt beräknande
natur. Det finnes något egoistiskt, till och med rått och brutalt
vid sidan om en öfversvallande känslofullhet i hans väsende.
Läroboksförfattaren och poeten, statskyrkoprästen, som girar sig
förbi domkapitlets snärjande frågor med en bränvinsadvokats
spetsfundighet och den kristliga socialisten som predikar Jesu
nyväckta lära; samhällsreformatorn och procentaren, se
där denna djupa motsats i hans själ, sådan den framträder
i växlande skepnader under hans lifslopp. Tyvärr gingo
dessa båda själar vanligen hvar sin väg; när de samverkade
i full harmoni nådde han sitt högsta.
En observation af nästan allmän giltighet är, att en
författare, för att nå till verklig storhet i sin konst, redan
tidigt måste hafva varit utsatt för inflytande från starka
andliga strömningar af växlande art. Få svenska författare
hafva redan från barnaåren insupit så mycken och så olika
kultur som Almqvist, hvilken lefde i en krets af utpräglade
och högt utbildade personligheter: den svärmiska modern,
den vårldserfarna, spirituella mormodern och framförallt den
lärde och ömsinte gubben Giörwell själf. Det är den senare,
som gifvit oss den äldsta teckningen af Almqvists kynne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
