Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från romantik till realism - II. Reaktion mot fosforismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för den förra riktningen, samt Dahlgren och författaren till
Törnrosens bok, »efter hvars namn jag anar att ett nytt
tidehvarf i vår vitterhet skall uppkallas», således tvenne fosforister.
Därefter uppmanar han de unga skalderna att taga
mönster efter »den förträfflige främling, som på vårt språk
framtrollar odödliga skapelser, den man, som efter hvad jag
förstår, är vår epoks mest fulländade vittre konstnär — med
ett ord, hvem känner icke Johan Ludvig Runeberg»?
»Runeberg! sen upp till honom, Herrar dilettanter och imitatörer, efter
som I nödvändigt viljen hafva och äfven behöfven mönster.»
Malmström utför detta tema vidare, då han råder
dilettan-terna att studera Runeberg och antiken; men om de »af en
panisk fruktan från skoltiden» ryste tillbaka från den
regelrätta antiken, så gån icke längre tillbaka än till Goethe eller
vår egen Tegnér».
Runeberg, antiken, Goethe och Tegnér! Detta äro de
mönster, som Malmström rekommenderade. Strängt taget
var detta onödigt, ty det var just i ögonblicket de härskande.
Och hvad betyder dessa namn annat ån hvad jag kallat det
abstrakta skönhetsidealet, i motsats till den inbrytande
realismen.* Det är just samma ideal, som man något senare skulle
kalla för äktromantiken i motsats till fosforismen, den (från
liberal synpunkt) falska, reaktionära nyromantiken.
En annan faktor i denna reaktion mot fosforismen, blef
Hegelianismen som också gör sitt intåg i den svenska kulturen
omkring 1840. Dess hufvudsäte var naturligtvis de båda
universiteten, hvarest den ungefär samtidigt uppdyker. Den
första svenska katederfilosof, som hyllade hegelska åsikter
och kämpade för deras utbredande var F. G. Afzelius, hvilken
1844 utgaf en öfversikt af mästarens filosofi och sedan i en
följd af läroböcker vidare bearbetade densamma. Afzelius,
som från 1842 verkade som universitetsadjunkt i Uppsala,
kritiserades emellertid skarpt af de Lundensiska hegelianerna.
För öfrigt spriddes de hegelska åsikterna hufvudsakligen
genom tidskrifter. 1 Uppsala utgafs af Afzelius Intelligensbladet,
i hvilket Malmström m. fl. medarbetade. I den i Lund
ut-gifna tidskriften Studier, Kritiker och Notiser kan man bok»
stafligen i C. A. Hagbergs artiklar från vecka till vecka följa,
huru den nya filosofien intränger. Denna tidskrift innehöll
* Ty det nr den antikiserande Runeberg, ej realisten, som Malmström
rekommenderar.
8. — Mortensen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
