Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från romantik till realism - II. Reaktion mot fosforismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att uttrycka det på ett tredje sått, så fir begreppet djurisk
detsamma som Schiller på sitt språk förstår med naiv. Att
vara djurisk fir att vara naiv, att kunna göra det högsta
af instinkt och icke på grund af yttre lagbud.
På samma sätt stöter sig Hagberg öfver det hedniska
sått, hvarpå Almqvist talar om de kristna mysterierna
(»döpel-sens heliga scen, nej akt»): »Läs blott igenom den berömda
scenen i Clara kyrka, och du skall finna den vedervärdig
just därför, att förf. gör sig möda att framställa en person
som intressant, hvilken ej allenast kan umbära, utan äfven
ej är i stånd att fatta de heliga mysterierna».
Riktigt framhäfver han också Almqvists malplacerade
subjektivism i den historiska genren, som han nyligen gifvit
bevis på i Hermitaget
Sedan Hagberg därefter äfven vändt sig emot det
dämo-niska i Ramido Marinesco och scenen med Magdalena i
Jaktslottet slutar han med följande ord:
»Häraf kan du göra dig ett begrepp om hufvudtanken
i Törnrosens bok, hvilken, då den gör människan till ett
physiskt ting, lika underkastad passionens absoluta
förstörings-kraft, som den vegetativa naturen är underkastad förruttnelsen,
äfven upphäfver skillnaden mellan godt och ondt.»
Hagbergs angrepp är ett tydligt förebåd om den kritik,
hvilken sedan skulle träffa Almqvist från hegelskt håll. I
striden mot Det går an framfördes både af Snellman och
af Hvasser liknande synpunkter mot Almqvist. Däremot har
Hagberg själf sedan endast ett par gånger i förbigående
yttrat sig om honom. *
Ar 1837 utkom en samlad upplaga af Atterboms dikter.
Med anledning af denna innehåller Aftonbladet för den 21
och 23 september 1837 tvänne artiklar: Återblick på den
nya skolan **
* Nämligen i en artikel om friherrinnan Enorrings Cousincma i Studier
och Kritiker 1844 n:o 5 och 9 samt därsammastades 1845 p&talom
Monografien.
** Äfven i Nytt Dagligt Allehanda förekom nnder hösten 1837 och
hösten 1838 (30 nov., 1 och f> dec., 8, 11 och 12 jan. 1838) en serie artiklar
om Atterboms dikter. Denna recension är emellertid af föga intresse, d& den
endast framställer stilistiska småanmärkningar. Den är skrifven fr&n rent
akademisk synpunkt, och utmynnar i det allmänna omdömet, att det varit bättre
för Atterbom, om han ej hämtat något från tyskarna, ty de kunde endast
gifva honom sin öfverflödande känslighet: af denna hade han emellertid själf
mer iin nog. Känslans »tukt, liejd och sans» däremot kunde de ej lära honom
men väl fransmännen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
