Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulisterna - I. Lars Johan Hierta och Aftonbladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på tingen och människorna samt sade sin mening öppet och
frimodigt, när så lämpligt var. I sållskapslifvet var han
gärna sedd. Han tyckes under dessa år hafva utgjort
medelpunkten i en kfets af unga tjänstemän och stiftade
det Debatterande sällskapet, ett nytt försök af samma art som
den indragna Schwerinska talklubben 1817, och i hvilket
man med lif och lust diskuterade allt mellan himmel och
jord. Vid dessa sammanträden syntes ofta hans kusin,
öfverstlöjtnanten Gustaf Hierta, då en af oppositionens
ypperste talare på riddarhuset och ett par år senare utgifvare
af den radikala tidningen Svenska Medborgaren, som ej var
utan inflytande från Le Globe, de franska liberalernas
tidning. Utan tvifvel har han under dessa år äfven påverkat
Lars Hiertas utveckling i liberal riktning. Det var väl också
i debatterande sällskapet, som Hierta lärde känna Bentham.
Han genomträngdes helt af dennes utilitetsprincip: den största
möjliga lycka för det största möjliga antal och nämner den
senare ledstjärnan i sitt lif. Det var Bentham, som väckte
till lif hans intresse för humanare rättsförhållanden.
Småningom gick det väl upp för Hierta, att han ej var
rätt lämplig för ämbetsmannabanan. Han var så
demokratiskt anlagd, att han svårligen kunde hoppas att på den
vägen nå fram. Dessutom hade han 1827 förlofvat sig, så
att det gällde för honom att snarast möjligt slå in på
en bana, som hastigt kunde föra honom till oberoende.
Under de närmaste åren såg han sig om och förberedde
sina planer.
Vid riksdagen 1828—30 var Hierta anställd som notarie
och utgaf tillsammans med Crusenstolpe en riksdagstidning.
Det var profballongen för Aftonbladet. Det lyckades öfver
all förväntan. De första tjugutre numren måste uppläggas
i ny upplaga, och Crusenstolpe, som dock låtit kompanjonen
draga den större delen af bördan, hemförde som sin anpart
något öfver femtusen riksdaler banko.
Under arbetet med denna tidning hade Hierta erfarit
att det var illa ställdt med Stockholms tryckerier. Nästa
steg var därför, att han själf inköpte ett sådant och böljade
förlagsverksamhet.
Han stod nu fullt rustad för det företag, som under de
sista åren föresväfvat honom, nämligen att utgifva en ny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
