Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning: Liberalismens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
husoppositionen. Efter denna tid inträffade ett omslag i hans
taktik, i det han insåg, att riddarhuset befann sig på retur och
ej i längden skulle kunna eller vilja frambära det liberala
programmet. Därför anknöt han i stället närmare till
borgarståndet och sökte stärka dess politiska maktställning.
Betecknande är äfven, att han var en af de första, som kämpade
för frihandelsidéer, hvilka som bekant först segrade långt
senare (vid 1853 års riksdag), öfverhufvud var han mycket
intresserad af ekonomiska frågor, besatt verklig sakkunskap
och blick för dem samt tillämpade utan all doktrinärism
sina principer på detta område. Så t. ex. när det vid 1823
års riksdag var på tal att genom ändring i tullstadgan
försvåra återupprättandet af Norrköpings klädesfabriker (staden
hade nyligen härjats af en eldsvåda), tog Johansson kraftigt
näringen i försvar.
Det är i Argus’ spalter, som man för första gången
finner det liberala programmet utveckladt till hela sitt
omfång. Med kraft håfdade Johansson tryckfrihetens
nödvändighet för folkets utveckling, och med värdighet opponerade
han mot de omotiverade indragningarna, för hvilka pressen
var utsatt. Men det var icke endast genom ord, som han
undergräfde indragningsmakten. Det var han som påfann,
att listigt kringgå densamma, i det han ständigt hade i
beredskap tillståndsbevis för nya tidningar, så att när Argus
indrogs, utkom omedelbart eller åtminstone utan större
dröjsmål en ny Argus, som endast skilde sig från den förra
genom ett högre siffertal. Johansson kämpade äfven för
skråsystemets afskaffande och näringsfrihetens införande,
för det gamla klassamhällets upphörande och en ny
repre-sentationsform. Med intresse följde han denna tids försök
att genom den s. k. Lancasterskolan införa en bättre
folkundervisning. I ekonomiska frågor arbetade han, såsom
redan antydts, för en långsam afveckling af det
protektionistiska systemet och öfvergång till frihandeln.
Det största intresset ägnade dock Argus åt tidens
politiska frågor. Tidningen år en genomgående kritik på det
härskande systemet: ämbetsmännens godtycklighet och den
usla administrationen, de ständiga spionerierna och
majestätsbrotten, angrepp som utmynnade i en begäran om
konstitutionellt styrelsesätt eller såsom det heter på tidens språk:
ministerstyrelse.
2. — Mortensen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
