- Project Runeberg -  Moralens utveckling /
50

(1911) [MARC] Author: Ellen Key - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Den barbariska moralen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

altruismens stora budord: att älska sin nästa som sig själv
är uttalat i judarnas[1] liksom i andra asiatiska folks
morallagar.[2] »Nästan» var emellertid för juden ännu blott —
juden. Och ehuru glimtar av en högre uppfattning i
detta fall redan gjorde sig gällande hos profeterna, så var
det först Jesus som i detta hänssende vidgade den judiska
uppfattningen till allomfattande människokärlek. Det är
således — som vi vid jämförelse med andra barbariska
folks sedelära otvetydigt finna — icke genom sin morals
höghet, som juden stod framför andra folk. Men hans
sedliga överlägsehet bestod i hans föreställning, att hans
nation var Javehs utvalda folk och att den jordiska lyckan
eller olyckan var på det nogaste förbunden med lydnaden
för de av Javeh givna buden. Sålunda blev judens moral
för honom starkt befallande; hans pliktkänsla fick en så
allvarlig fostran, hans samvete blev så känsligt, att just
ur hans folk, förberedd av de stora profeternas
uppfostrande arbete, en ärinu högre moralisk utveckling, den
kristna, kunde framträda. Men redan profeterna hade
ivrat mot det formväsen, hyckleri och andliga högmod,
som, jämte mycket gott, hade framkallats genom judarnas
stränga laglydnad och deras känsla av undantagsfolk.
Jesus — som förkunnade personlighetens, frihetens och
människokärlekens tankar såsom sedlighetens högsta bud
— stod så högt över även sitt folks högsta religiösa och
moraliska begrepp, att han fick det öde, som
utvecklingshistorien visar oss vara det vanliga för stora nydanare:
att duka under för sin samtid.

B. Grekernas och romarnas moral. I grekernas
fornsägner finna vi många spår av den vilda moralen:


[1] 3 M. 19: 18.
[2] Sålunda säger Konfutse: »Hvad du ej vill att en annan
skall göra dig, det skall du ej göra honom»; och Buddha yttrar:
»Låtom osä leva lyckliga, icke hatande dem, som hata oss».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:25:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/moralutv/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free