Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Banden lösas - XIV. Råttfällan slår igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
gade jag med ett försök att intala mig själv hopp.
Hennes svar förjagade omedelbart detta hopp.
— Nej, viskade hon med lysande ögon, vilka
tycktes skåda någonting obestämt men fasansfullt. Med
fastare stämma tillade hon därefter: Jag tror att
råttfällan slagit igen om oss — och att det betyder
döden. Sedan mumlade hon: Förlåt mig, Arthur,
att jag lett er i fördärvet. Sedan föll hon snyftande
i mina armar.
Men någon lust att kyssa henne hade jag inte mer.
Hur lidelsen kan förblekna, när döden lägger sin
hand på en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
