Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen. Hur jag blev gift - officiellt - V. Den vackra amerikanskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
sedan han kysst baron Friedrichs hand bad han få
veta, om måltiden tillfredsställt hans höghets smak.
Och kunde han inte få skicka en korg med proviant
med på tåget för hans räkning, eller åtminstone en
låda cigarrer och litet champagne.
Baron Friedrich nedlät sig slutligen att mottaga
cigarrerna, och värden gick bugande sin väg. Strax
därefter vände sig min följeslagare till mig och sade:
— Jag hade tänkt lämna er i Dünaburg ännu
innan ni vaknat, men jag fick en viss underrättelse
där, som tvingade mig att fortsätta till huvudstaden.
Ni ursäktar mig väl på en stund, jag har en del
bestyr, som jag måste ägna min uppmärksamhet,
innan tåget går.
Därmed nickade han vänligt och lämnade mig.
Jag undrade för mig själv vem denne lille man
egentligen kunde vara, till hälvten tysk, till en fjärdedel
ryss och till en fjärdedel fransman och som
järnvägstjänstemännen fjäsade för som om han varit en
gud. Jag kom till slutsatsen att han måste :-a
högste styresman för järnvägslinjen och nu var ute
på inspektionsresa. Något av hans glans tycktas
också ha fallit på mig, ty medan jag promenerade
omkring på stationen betraktades jag med
vördnadsfulla blickar av alla dem som sett oss
tillsammans.
Platsen var lik de allra flesta ryska stationer;
restaurant "à la francaise", en vanlig, vitmenad
grekisk-katolsk kyrka med en hög kupol i mitten och
fyra mindre kupoler i hörnen, en massa
byinvå-nare i stövlar, pälsar och skinnmössor med att inslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
