Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517.
_________11__________w meter
Plan af Sankt Pers kyrka i
Sigtuna. (Se fig. 520).
också alltid som Visbys och landets gemensamma tillhörighet och kallades
»Gotenhof».
I det egentliga Sverige sökte man deremot sammanföra både handel och
handtverk i städerna samt förhindra
uppkomsten af köpingar, som kunde göra afbräck
i närliggande städers rörelse. Så befaller
hertig Valdemar år 1315, på grund af
sig-tunabomes klagan, de handtverkare, som vid
Folklandstingstad drifva handel och andra
förbjudna yrken, att inom åtta dagar
inflytta till Sigtuna, Stockholm eller andra
större städer, med hotelse att den som bröt
häremot skulle förlora all sin egendom.
Befallningen måste förnyas år 1332,
hvilket visar att den ej ledt till det åsyftade ändamålet.
Utom Stockholm tillkomma under detta tidskifte flere andra städer,
bland hvilka några af regeringen erhållit ännu bevarade privilegier1.
Städerna, af hvilka de som
voro biskopssäten
der-igenom fingo en viss
blomstring, framträda
före 1200-talets slut
såsom sjelfständiga, ur de
gamla rättsområdena
lös-brutna samhällen med
egen styrelse efter
utländskt mönster
(borgmästare och råd), med
särskild lagskipning och
förvaltning, särskilda
skatter och eget sigill
(fig. 474)1 2. Stockholm,
Visby och troligen äfven
andra voro skyddade af
murar 3 4. I böljan
begagnade städerna landets lag, men med de förändringar, som betingades af de
518.
Plan af ruinerna efter Vårfruberga kloster på Fogdön
i Södermanland4.
1 Jönköping erhåller 1284 och 1288 vissa köpstadsrättigheter; Torshälla får stadsprivilegier
1317, men Vexiö, ehuru biskopssäte, först 1342. — De städer som bevisligen funnos före 1350
ses å kartorna s. 392 och 393; jfr andra delen, s. 116—128. Stad betyder egentligen detsamma
som ställe nu, hvarför de hur ifrågavarande orterna länge kallades »köpstäder»; de benämdes äfven,
såsom ännu i Norge och Danmark, »byar», emedan de desta ursprungligen varit sådana.
2 I hvarje stad fans dock en kunglig embetsman, fogde (»fogate»), som deltog i lagskipningen
och stadens styrelse. Ilan hade förköpsrätt till de varor som infördes sjövägen.
3 Jfr s. 421. Enligt en gammal anteckning skall Stockholm år 1317 hafva »omgifvits och
befästs med murar af trä».
4 a ur kyrkan och b klostergården; vid c ses lemningar af en borg, kallad »Ingjald Illrådes».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
