Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringstid visa ock tydligt, att Magnus då intog en vida mera betydande
ställning än de båda yngre bröderne.
Den, såsom följderna visade, mindre välbetänkta åtgärden att ej lemna
riket odeladt åt Valdemar öfverensstämde fullkomligt med samtidens
åskådningssätt och var måhända ett försök att i Sverige infora ett länsväsen af
samma slag som det, hvilket då fans i de flesta andra europeiska länder. 1
Danmark hade Valdemar Seier kort förut gifvit sina yngre söner delar af
riket som län under den äldste, och det är mindre underligt, att Birger jarl
ville följa detta föredöme, än att han icke sett en varning i de
olycksbrin-gande följder, som redan visat sig af Danmarks delning.
Birger jarl, den siste och den mäktigaste af Sveriges jarlar, dog 12f>6.
Man har med skäl sagt, att han är den förste af Sveriges historia kände
regent, som förtjenar namn af en verklig statsman1.
De första åren af Valdemars regering
efter Birgers död förflöto lugnt. Det vigtigaste som
under dem timade var det på ett stort möte i
Söderköping (september 1270) fattade beslutet om
erke-biskopsstolens flyttande till Östra Aros, numera
kal-ladt Upsala, hvilket namn förut endast tillhört det
nuvarande Gamla Upsala, der erkebiskoparne dittills
haft sitt säte. Redan 1258 hade påfven gifvit sitt
bifall till flyttningen. Både han och rikets biskopar
sökte sedan befordra den nya kyrkobygnaden genom
löften om aflat åt dem som bidrogo dertill; och sä
lades grunden till den härliga domkyrkan, hvars
byggande sedan under lång tid fortsattes ** 1 2. •
År 1271 erhöllo Rigas handlande ungefar
sanuna rättigheter i Sverige, som Birger jarl gifvit
Lubecks och Hamburgs borgare. Till denna del af konung Valdemars regering
hör troligen ock det närmare bestämmande af gränsen mellan Sverige och
Norge, som vid denna tid af svenska och norska ombud utfördes.
Valdemar fick emellertid ej i lugn sluta sina dagar. I början af
1270-talet utbröt en sedan länge förberedd oenighet mellan honom och hans
bröder, hvilka hoppades kunna för sina ärelystna planer begagna sig deraf, att
den veklige Valdemar allt för mycket saknade faderns stora egenskaper. Pä
Valdemars begäran sökte väl konung Magnus Lagaböte i Norge, som var
son Mngmi9 hertig, Erik »domicellus» (jnnkcr) och Bengt »scolaris» (hvilket visar, att denne egniGe
sig åt det andliga ståndet). Ingen bevarad samtida urkund säger, öfver hvilken del af riket Magna*
eller Erik varit hertigar; deras fullständiga titel är städse »hertig af Sverige» eller »svearnes hertip.
1 Den siste isländske skald nian känner i Sverige, Sturla Tordsson, en brorson till Snorrs
Sturlasson, diktade en sång till Birger jarls ura.
2 Ar 1273 flyttades Erik den heliges ben och de flesta i Gamla Upsala begrafna
erkebisko-parne till den nya kyrkan. Frun Paris inkallades 1287 en »stenhuggare«, Etienne de Bonneuil, jemte
andra fransmän för att arbeta på kyrkan, hvilken mycket liknar nordfranska kyrkobygnader från
denna tid.
482. Konung Valdemars
vapensköld; efter hans sigill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
