Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sidor äro betecknade med 1 till och med 6, likna de nu brukliga, men äro
något aflånga (fig. 402); det nyssnämda antalet tre är anmärkningsvärdt,
emedan också romarne plägade spela med tre tärningar.
• Äfven schackspelet blef sannolikt kändt i Norden redan fore hednatidens
slut. Man har trott sig kunna antaga, att nordbome lärt känna detta spel
redan under det nionde århundradet, om icke förr.
Mera älskad än jagt och spel var dock kampens vilda lek, liksom
nordbon äfven trodde, att njutningen af Valhalls glädje skulle bestå i dagliga
väldiga strider, efter hvilkas slut kämparne, både de fallne och de segrande,
livarje qväll skulle fröjdas åt ett gladt lag i Odins hall. Med en sådan tiv
var det icke underligt, om mången yngling lyssnade till den gamla sangens ord:
Qvad så kråka
j)å qvist en gång:
> Hvad vill du, Kon unge,
med värnlösa’ fåglar?
Bättre dig höfves
att till häst sitta,
hugga med svärd
och här fälla.
Dan och Danp
ega dyrbara salar
och yppare odal
än I hafven.
De käcke äro
på köl att rida,
svärd att svinga
och sår rista.»
Den andliga odlingen.
Gudatro och verldsåskådning. — Sedelära. — Gudadyrkan. — Ännu lefvande minnen af hednatidm
tro. — Grafskick. — Runor. — Skaldekonst. — Konst.
De nordiska folkens religion under den tid, då kristendomens läror
började vinna insteg hos dem, hade sin rot i den aflägsna tid, då deras
förfäder ännu lefde som ett folk tillsammans med kelternes, slavernes,
italie-narnes, grekernes, persernes och indernes förfäder, hvarfbr man ock hos dessi
folk funnit mången likhet med nordbornes gamla tro. Den närmare
kännedom om den för de europeiska folken och deras stamfränder i Asien
gemensamma religionen, hvilken i senare tid blifvit möjlig i synnerhet genom
bekantskap och jemförelse med de äldsta indiska religionsurkunderna, har
visat, att dessa folks gudatro ej kan, såsom man förr antagit, betraktas såsom
en från sanningens fulla kännedom urartad vantro. Ju längre deremot man
kan följa denna religion tillbaka i tiden, desto mindre utvecklad visar den
sig, och först i samma mån som de i skilda länder bosatta folkens själslif
blir rikare, får deras religion ett rikare innehåll.
De gennaniska folken hafva tvifvelsutan under sin hednatid haft en till
hufvuddragen gemensam tro, hvilken gaf sitt svar på alla frågor om verldens
uppkomst, om lifvets mål och om de högre makter hvilka bestämma
menni-skans öden. Svaret var sådant som ett kraftigt och rikt begåfvadt folk med
<ljup känsla, men ringa bildning kan gifva på dylika frågor. Fast rotad var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
