Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
basttåg, möjligen for att de lätt skulle kunna vändas om, i fall man på en
flod eller annat smalt vatten hastigt behöfde ro åt motsatt håll mot förut.
Båten är äfven så lika bygd åt begge stäfvama, att man knapt kan afgöra
hvad som är för och akter. Dess form påminner således på ett
anmärk-ningsvärdt sätt om den beskrifning på svionernes skepp, som Tacitus gifvit
endast några mansåldrar före den tid, då Nydamsbåten bygdes. »Svionernes
skepp, säger han, voro deruti olika romarnes, att båda stammarna voro lika,
så att de alltid, åt hvad håll de än roddes, hade en stam att landa med;
och de förde icke segel.»
Äfven båten från Nydams mosse har endast varit afsedd för rodd. Spår
af någon mast fans icke. Årorna, hvilkas antal varit 28, äro till formen
alldeles lika de nu brukliga och nära 3,60 meter (12 fot) långa.
Vid båtens sida, 3 meter (10 fot) från ena stäfven, hittades rodret, som
är smalare och mera likt en åra än de nu brukliga. Det har ungefär vid
midten ett hål, hvarigenom det tåg troligen gått, som hållit rodret fast vid
båtens sida. De äldsta styrena — ända till långt in i medeltiden — voro
nämligen icke fästa såsom nu, i
båtens midtlinie, utan på ena sidan,
vanligen den högra, som derför ännu
i dag kallas styrbord. Samtida
af-bilduingar af forntidens skepp synas
emellertid antyda, att styret stundom
suttit på venstra sidan. Romarnes
skepp hade ofta ett roder på
hvar-dera sidan. Såsom man ser t. ex. på
Trajani kolonn i Roma, hade de
äldsta rodren samma form som årorna,
eller, kanske rättare, användes ursprungligen en åra till styre. Ett minne
af detta ursprung för rodret hafva vi bland annat deri, att ordet roder
(ruder), som i svenskan och danskan betyder styre, i tyskan bibehållit den
ursprungliga betydelsen åra.
I Nydams mosse har man äfven, några månader senare än fyndet af den
nu beskrifna båten, helt nära och långsides med denna, funnit ett annat fartyg,
som var af furu. Det kort derefter utbrytande kriget gjorde det emellertid
omöjligt att åt detta fartyg egna nödig vård, hvarför det lär hafva blifvit
förstördt. Denna förlust är så mycket mer att beklaga, som furubåten synes
hafva genom en vigtig egendomlighet skilt sig från ekbåten, hvilken han
till form, storlek och bygnadssätt för öfrigt liknat. Den 15,7 0 meter (53 fot)
långa bottenplankan slutade nämligen vid hvardera ändan i en starkt
framskjutande spets, som legat under vattenlinien och troligen varit jernbeslagen
(fig. 296). Den har således bildat ett slags »bagge», hvarmed man kunde
borra de fiendtliga skeppen i sank. Denna omständighet är af särskild vigt
för oss, som sett en liknande inrättning öka den fruktansvärda kraften hos
vår tids nyaste krigsfartyg. Yi torde äfven böra fästa uppmärksamheten
296. Ändan af bottenplankan till ett fartyg, af
furu. Nydams mosse, Sönder-Jylland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
