Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dighet af vigt bland annat derför, att man deruti har ett ytterligare bevis
for hästens förekomst här i landet redan under den tiden, emedan dessa
knifvar utan tvifvel äro inhemska arbeten. Ett par knifskaft från periodens
senare del sluta i menniskohufvud, och ett af dessa skaft (fig. 212) har helt
och hållet form af en qvinna, som med båda händerna håller ett rundt kärl.
Kring halsen bär hon två ringar, och kring lifvet synes hon äfven hafva två
dylika ringar; venstra underarmen är troligen prydd med en spiralarmring.
Knifven är funnen i en (graf-)urna vid Itzehoe i Holstein och är möjligen
förfärdigad här i Norden; åtminstone äro bladets sirater utan tvifvel nordiska.
A sidorna 110 och 111 hafva vi meddelat några prof å de under den
förra delen af bronsåldern i Norden vanliga siraterna. De förnämsta äro
spiraler och fina, regelbundna
zigzagli-nier. Småningom undergingo dessa
betydliga förändringar. Zigzaglinierna
blefvo gröfre och mindre regelbundna.
Spiralerna blefvo enklare och
förvandlades dels i koncentriska kretsar, dels i
sådana sirater som fig. 145 och 168 visa,
och hvilka stundom sluta i ett slags
drak-hufvud såsom å den fig. 152 återgifna
bottnen till ett hängkärl. Å bottnen
till ett dylikt, i Mecklenburg funnet
bronskärl ser man fem ormlika figurer,
hvilka nästan helt och hållet hafva
formen af dubbelspiraler (fig. 214).
Stundom, ehuru ytterst sällan, ser man på
nordiska arbeten från bronsålderns
senare del en drake eller orm med fyra
fotter och rest man längs efter halsen; den fig. 148 af bildade knifven från
Halland är ett exempel härpå. Dessa djurs uppträdande redan före
bronsålderns slut är en omständighet som är värd vår uppmärksamhet derför, att
ormen, mer eller mindre troget tecknad efter naturen, sedan gaf åt den
nordiska jernålderns ornamentik dess egendomliga skaplynne.
Utom de sirater vi nu antydt förekommo under den senare delen af
bronsåldern äfven andra, af hvilka de vigtigaste ses å sidorna 112 och 113.
Såsom mera enstaka företeelser böra vi nämna de afbildningar af fartyg
som finnas å några bronsknifvar från sistnämda tid (fig. 230); vid fartygets
sida ser man någon gång en fisk, troligen ditsatt mindre såsom ornament än
såsom tecken till att fartyget ligger i vattnet.
Vi hafva sett, huru starka de skäl äro som tala för, att flertalet af de
i Norden funna bronssakerna från ifrågavarande tid är förf ärdigadt här. Och
dock var hela denna inhemska tillverkning beroende på oafbruten tillgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
