Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marssolen sken skarpt och klart på hela det långa vita
husets framsida obh in genom de något grönaktiga
fönstren, som sutto högt upp. 1 den halvöppna förstugudörren
ovanför den höga stentrappan stod Agneta och klippte
med ögonen under den nystärkta kråkan, som var på för
första gången i år, medan hon lätt rysande i den vasst
bitande vårvinden band den stickade hjärtvärmaren över
halsringningen. Därpå lyfte hon resolut med bägge
händerna upp den tunna shalliklänningen, som med sitt
storblommiga mönster på blekt gredelin botten såg ohyggligt
urfälld ut — det såg hon först nu i solskenet.
Hon skulle bara ned i köksträdgården och se, om där
icke funnos några snödroppar, hon kunde sätta upp på
kusin Joachims kammare — det såg så bart ut på byrån
med bara den stickade duken och spegeln. Och så ville
hon — funderade hon ut, medan hon sprang över de höga,
ännu frusna sparrissängarna — hänga de två små
litografierna av kronprinsen och general Adlersparre, som
knappt syntes över dragkistan därnere — på väggen
ovanför hans säng. Det tyckte hon passade för en officer.
Inne i köket framför den öppna spiseln bakade Beata,
röd i ansiktet och spänt påpasslig, »fattiga fänrikar» till
kaffet. De, som misslyckades och blevo alltför brända*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
