Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mal hon egentligen kunde vara, och ångrade nästan, att
han så deciderat uppsökt henne.
»Vet ni, fröken Skytte», började han bara för att säga
någonting, »att det är första gången jag är så högt uppe
i landet...»
Hon såg hastigt upp, åter fullkomligt säker på sig
själv, med denna klara, ogrumlade och förtroendefulla
blick, som han redan lärt sig känna igen.
»Å, det lär heller ingen förlust! Norrland är så...
så...» Hon kom plötsligt att tänka på, att det var
ohövligt mot värdfolket att säga något om trakten, och
fortfor hastigt:
»Ja, nog är här vackert alltid med älven och de stora
skogarna, men...»
»Men? ...»
»Å, jag tycker bara, att allting liksom är så kallt här
uppe», svarade hon dröjande, men redan mera förtroligt,
»linjerna och färgerna och själva språket. Det är så skarpt
och så fattigt på nyanser», tilläde hon mera osäkert,
oviss om han som utlänning riktigt kunde uppfatta vad
hon menade.
»Jag tror, att jag förstår er», svarade han hövligt med
denna allvarliga, uppmärksamma blick, som alltid lät
honom synas så väkippfostrad. »Vad mig beträffar, håller
jag också mera av slättlandskap med låga kullar och
lövträd.»
De funno icke mera nöje i att tala om trakten. Malin
började tycka, att det var ganska brydsamt att
konversera med sin hjälte. Och ändå hade hennes hjärta liksom
skälvt till av glädje och stolthet, då hon nyss såg honom
komma emot sig. Så sade hon plötsligt med ett sista
förtvivlat bemödande att vara underhållande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
