Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nu ser jag vagnen uppe i allén, farbror Thomas...
Det var Ebba Stjerne, som feberaktigt brådskande
stack sitt strålande ansikte in genom dörröppningen.
Thomas Carter såg upp från tidningen och hann knappt ge
henne en nick, förrän hon åter var borta. I det han reste
sig upp och mekaniskt drog ett tag i västen, smålog han
för sig själv åt hennes ystra iver. Mycket riktigt — där
var vagnen: han hörde utifrån trappan de två yngsta
pojkarnas välkomnande indiantjut.
Det var äldsta syster, som väntades i dag — den
nästan adertonåriga Agnes, som hela sista året vistats i en
pension i Auteuil. Henrik och Malin hade bägge farit ned
till femtåget för att möta henne.
När Thomas Carter dröjande, lite generad för att
kanske vara de trop vid en familjescen eller genom
sin närvaro möjligen lägga band på den nyss hemkomnas
glädje över mötet med de sina, trädde ut 1 tamburen, voro
redan de första stormande hälsningarna mellan syskonen
utbytta. Men Ebba stod ännu och nästan hoppade jämfota
av iver, medan hennes far ute på trappan gav order
angående bagaget och den äldste brodern omsorgsfullt
samlade ihop några halvvissnade buketter, som systern i
hastigheten låtit bli liggande i vagnen.
Malin nickade till sin kusin under den stora hatten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
