- Project Runeberg -  Karl Skyttes hustru /
16

(1922) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

När hon dog lämnade hon efter sig trehundra specie- !
daler i kontanter, hopsparade Gud vet hur. Några
kråkfötter på ett papper i hennes översta byrålåda
underrättade sonen, att dem »skulle Lars Anton ha». Lars Anton
hade tre systrar, men de fingo inte en styver. »Gumman
hade satans fin näsa», brukade Lars Antons pappa
triumferande säga, när det började gå framåt för sonen, på
vilken han för sin del trodde lika blint som farmodern.
Han var själv en duktig karl, men hade aldrig fått lära j
någonting. Lars Anton fick lära något och han blev j
en »karlakarl». Fadern preciserade alltid på detta sätt i
gradskillnaden mellan sig själv och sin energiske,
framåtsträvande son.

Lars Anton blev ingenjör och studerade sin vetenskap
både hemma och utrikes. Utan nämnvärt förlagskapital
gjorde han flera djärva — dock alltid skrupulöst
hederliga — och vällyckade affärer samt slutade med att för
en spottstyver tillhandla sig en gammal gård med
vattenfall i nordvästra Skåne. Här — på Råsnäs — anlade
han den senare så betydande klädesfabriken.

Då han redan var en burgen man, gifte han sig med
dottern till en halländsk godsägare av dansk familj — en
förfinad, lättjefullt uppfostrad, något förvekligad och
sentimental ung skönhet. Under en tid bar han henne på
händerna, men då barnen efter hand växte upp, började
han sätta dem långt före modern, och till slut blev
hennes ställning i huset, vilken hon aldrig själv förmådde
hävda, ej stort annan än en nollas.

Om sina systrar — de voro alla gifta och de två
äldsta mycket mediokert — tog han under flera år nästan
ingen notis. Men då den yngsta systerns man efter hand
steg till att intaga en betydande ställning inom sitt
ämbetsverk, närmade sig brodern henne åter. De två andra,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:20:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mmksh/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free