- Project Runeberg -  Regnbågens dal /
170

(1927) [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. En dubbel seger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

formade munnen till ett »dumma jänta!» men han vågade
ej säga det högt just då. Dagen därpå i skolan var det
annorlunda. Under frukostrasten stötte Faith på Dan inne i
den lilla granplanteringen bakom skolhuset och hennes
plågoande var genast färdig.

— Titta — du har bytt ben med din egen skrangliga
tupp! skrek han. — Ack, du dumma jänta!

Walter Blythe reste sig plötsligt från den mossiga tuva
längre in i dungen, där han suttit och läst. Han var blek
av vrede, och ögonen flammade.

— Håll inne med så’nt där, Dan Reese! sade han.

— Åh se, var fröken Walter där? sade Dan ogenerat.
Han hjulade bort till staketet och började, när han satt på
dess översta ribba, sjunga på egen behaglig melodi:

»Krukan skulle visa sej käck,
men då fick hon sej en redig knäck …
Stackars krukan! …»


— Jag vet också en kruka, men den gick så länge till
brunnen, att den sprack ordentligt, sade Walter och lade
från sig sina böcker på gräset.

— Ha ha — han reser kammen precis som jäntans tupp!
skrek Dan. — Snart gal han väl också — kukeliku! Han
gal, och hans morsa skrockar. Hon skriver lögnhistorier —

Längre hann inte Dan. Walter tog ett par långa språng
fram till staketet och gav honom en knuff, så att han for
överända och hamnade i gräset på motsatta sidan. Den
snöpliga scenförändringen hälsades med ett klingande
skratt och livliga applåder från Faith. Dan rusade upp,
mörkröd av vrede, och skulle just till att svänga sig över
staketet. Men då ringde skolklockan, och Dan visste väl
hur det gick med pojkar, som under magister Hazards
stränga regemente inte passade på tiderna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:19:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mlmregn/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free