Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Historiska dramer - 1) Le mistère du siège d’Orléans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tänker sig, att skådebanor varit uppförda rundt i kring i
staden och att man således samtidigt spelat på många
ställen. Hvilka kostnader skulle det ej också medfört att
uppsätta ett sådant drama!
Men såsom strax skall visas, är dramat skrifvet vid
den tid, då dessa fester florerade i Orleans, och man
behöfver endast kasta en blick på dess scenanvisningar,
minutiöst utförda in i de minsta detaljer, för att få klart
för sig, att dramat är bestämdt till uppförande. När och
hvar skulle det ha spelats, om ej vid dessa fester, vid
hvilka vi ju veta, att scener ur belägringens historia
fram-stäldes? Sannolikheten bjuder då att antaga, visserligen
ej att man på en dag uppfört hela dramat, men att man
från år till år uppfört än en scen, än en annan; ett
sådant tillvägagående kan väl förefalla oss främmande, men
var under medeltiden ej något ovanligt; så gjorde murarne
och timmermännen med det mystére de Saint Louis, som
de låtit Pierre Gringore sammanskrifva åt sig. Och sjelfva
dramat lägger inga hinder i vägen för en dylik styckning,
ty liksom alla medeltidsdramer saknar det fullständigt
perspektiv, utgör endast en serie af scener, löst kedjade
vid hvarandra. Sjelfva dramat är dessutom — såsom här
nedan skall visas — skrifvet i åtminstone två repriser, af
hvilka den äldsta börjar med sjelfva belägringen, och den
senast skrifna (hvilken inleder dramat i dess nuvarande
form) handlar om förberedelserna och går tillbaka ända till
engelsmännens af tåg från England under Salisburys befäl.
Dramat sönderfaller således naturligt i två stora
afdelnin-gar, och hvar och en af dessa är i sin ordning uppdeladt
i mindre partier genom större pauser (pause longue, grande
pause) och dessa åter i mindre delar genom pauses. Det
kunde således ej möta någon svårighet att af dramat
utskära större eller mindre scener, lämpliga att illustrera
åminnelsefesten och glädja processionens medlemmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
