- Project Runeberg -  Clas Livijn. Ett nyromantiskt diktarefragment /
168

(1913) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oss hjältens namn — tills han, också enligt reglerna, plötsligen
erinrar sig, att hjälten måste födas, innan han kan döpas.

Under dessa ströftåg undslipper det författaren plötsligt
och alldeles mot hans vilja, att hjältens far är rådman Lifberg.
Den märkvärdige mannen presenteras. Han var i sin
ungdom ganska förståndig, hade alltid hela byxor, var ganska
tidigt uppe om morgnarna under sitt vistande vid Gymnasium,
besökte vid akademien träget de professorers föreläsningar,
som i den förestående examen hade rätt att anställa frågor
m. m., hade alltid i hofrätten sina protokoller färdiga veckan
efter cessionen och likväl röda rosor på kinderna. Hvad under
att han slutade som en litterat rådman i en småstad!

Det är denne märkvärdige man, som midt under en
rätts-cession framkastar den djupsinniga frågan, hvarför man icke
är vaken, då man sofver. Att lösa detta problem öfvergår
rättens förstånd. Stadens vise fäder skramla därför ihop åtta
plåtar, och prosten utlofvar dessutom en af sina läckra digrisar
såsom pris åt den, som kan besvara den beniga frågan.

Lyckligtvis finnes det tre genier i staden: det bruna, det
gråa och det blågula, så kallade efter deras klädedräkt. Det
bruna geniet är eljest stadens klockare, Jeppason, på latin
Haquinus Jeppasonius, hvilken vunnit sina medborgares
tacksamhet och beundran genom att ommåla en gammal jungfru
Mariabild i kyrkan. Men han hade äfven många andra
talanger. Han slog upp åder på hästar, svärtade kanterna på
bättre folks personalier och satte i löndom band på utslitna
katekeser. Det grå geniet var postmästare Etersten, författare
till visan om ”Tirsis i den gröna lunden”, damernas älskling
och Greta Lisa Studenias, borgmästarens dotters,
tillkommande. Hans rival är det tredje geniet, fältväbel Bracander,
hvilken med lika nöje spelade polskt pass med fäderna, som
han lekte blindbock med döttrarna.

Ändtligen randades den dag, då prisskrifterna skulle
belönas, och den lycklige hemföra grisen och de åtta plåtarna.
Prosten ställer till ett stort kalas med processioner, musik och
tal af honom själf. Fyra täflingsskrifter hafva inkommit, och
den prisbelönta, som utgör en parodi på Leopolds prosastil,
uppläses. När namnsedeln öppnas, finner man, att författaren
är — borgmästarens oxe, Rölle, vid namn. Man misstänker,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:17:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjmlivijn/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free