Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken - 4. Endast av denna världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
ANTIKRISTS MIRAKLER
son, Orestes. Det går honom illa, och han
behöver ett råd av dig.»
»Du vet, att du kan tala fritt till mig,
San-tuzza,» sade flickan.
»Orestes är inte längre vid Grottegruvorna, det
vet du väl. Han är vid Racalmuto. Och han
har det uselt där. Inte för att lönen är dålig just,
men ingenjören är en sådan, som pinar fattigt folk
till sista bloddroppen.»
Gumman berättade nu hur ingenjören plågade
arbetarna. Han beräknade för kort arbetstid, han
lät dem böta, om de försummade en dag. Han
skötte inte gruvorna ordentligt. Det var ras på
ras. Ingen var säker till livet, så länge man var
under jord.
»Nåväl, Margherita, Orestes ägde en son. En
präktig pojke, just nyss fyllda tio år. Så kom
ingenjören och ville köpa pojken av Orestes och
sätta honom bland de små vagnarna. Men Orestes
sade nej. Hans pojke skulle inte fördärvas av
sådant arbete.
»Då hotade ingenjören och sade, att Orestes
skulle bii driven från gruvan.»
Santuzza gjorde ett uppehåll.
»Och så?» frågade Margherita.
»Ja, så lämnade Orestes sin son till ingenjören.
Nästa dag fick gossen stryk av honom. Han slog
honom alla dagar. Gossen blev allt ömkligare och
ömkligare. Orestes såg det och bad ingenjören
skona gossen, men han kände ingen barmhärtighet.
Han sade, att gossen var lat, och han fortfor att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
