Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 8. En jettatore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN JETTATORE
293
mande. Denne jettatore var en liten karl med
en näsa som en San Michele.
Därav kom det sig, att han gjorde ännu mycket
mera ont än en vanlig jettatore. Hur mycket
oftare blir man inte stucken av en ros än bränd
av en nässla!
En jettatore borde aldrig bli vuxen. Han har
det gott, endast då han är barn. Då har han
ännu sin lilla mamma, och hon ser aldrig det
onda ögat, hon förstår aldrig varför hon sticker
nålen i fingret, var gång han kommer fram till
hennes sybord. Hon kan aldrig bli rädd för att
kyssa honom. Fastän hon ständigt har sjukt i huset
och tjänstfolket flyttar och vännerna draga sig
undan, kan hon aldrig märka något.
Men sedan jettatoren har kommit ut i världen,
har han det ofta svårt nog. Man måste ju först
och främst tänka på sig själv, man kan ju inte
fördärva hela sitt liv genom att vara god mot en
jettatore.
Det finns flera jettatores, som äro präster.
Det är inte underligt: vargen är ju glad, om han
kan riva många får. De kunna väl inte göra mer
ont, än om de bli präster. Man skulle bara veta
hur det går de barn, som de döpa, och de brudpar,
som de viga.
Den jettatore, varom här är fråga, blev
ingenjör och ville bygga järnvägar. Han fick också
anställning vid en av statens järnvägsbyggnader.
Staten kunde ju inte veta, att han var en jettatore.
Ah, men ett elände, elände! Så snart han hade fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
