Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mnemotekniker själv får välja de siffror, som han skall
återgiva, så kan han skriva upp snart sagt hur många
som helst för sitt publikum och felfritt återgiva varenda
en. Han har lärt sig en del dikter utantill och tager
så de siffror, som svara mot deras konsonanter. Kan
man t. ex. Bernhard Elis Malmströms »Angelica», så
bör man redan kunna prestera en ganska vacker seans
i mnemoteknik, som bör förefalla den oinvigde rent
mirakulös. Långt svårare ställer sig naturligtvis saken,
om en annan person bestämmer sifferuppgiften, ty då
måste mnemoteknikern på rak arm själv fabricera
minnesorden, överföra bokstäverna i ord, medan han han med
egen bestämmelserätt däremot överför redan bekanta
ord och satser i siffror.
Alfred Binet har i sin i ett föregående
sammanhang (kap. III) berörda undersökning över de stora
räknemästarnas psykologi meddelat resultatet av en
jämförelse, som han varit i tillfälle att anställa mellan
den ene av de av honom prövade räknekonstnärerna,
Diaman di, och en mnemotekniker, Arnould.
Förmågan att åstadkomma stora prestationer i
huvudräkning vilar ytterst på ett gott sifferminne och detta är
Diamandi även i besittning av. Han inpräglar siffrorna
på ett rent mekaniskt sätt, på naturlig väg så att säga
utan anlitande av mnemonikens artificiella resurser. Vid
en jämförelse mellan de tider, som behövas för å ena
sidan den icke mnemotekniskt arbetande Diamandi, å
andra sidan för mnemoieknikern Arnould för inlärandet
av olika siffermängder, fick Binet följande resultat:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
