- Project Runeberg -  Minnet och dess pedagogiska problem. /
197

(1932) [MARC] Author: Axel Herrlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

197

under trötthetstillstånd samt hos mycket unga eller
mycket gamla individer, uppträda med karaktär av
iteration eller perseveration, så att samma idé undan för
undan bombarderar medvetandet som ett ständigt
gungande böljeslag. Icke heller i detta fenomen behöver
tnan dock spåra ett utslag av en specifik
perseverauonstendens hos den itererade föreställningen eller
föreställningskomplexen, oberoende av
associationsmekanismen. Förklaringen bör fastmer sökas i en iteration
av vissa undermedvetna associationskedjor, vilken
sammanhänger med omfattande processer i hela
personlighetslivet. Det ligger nära till hands att jämföra
dessa processer med de krampryckningar, vilka i rask
följd upprepas under ett epileptiskt eller hysteriskt
anfall, ävensom med de stereotypt upprepade
kroppsrörelser, som vi så ofta iakttaga hos katatonici,
perseverationspatienterna par préférence. Liksom vi i dylika
fysiologiska fenomen söka orsaken i modifikationer
inom sammanhanget i organismen, och icke i någon
mystisk »kraft» hos nervcellerna, så böra vi ock söka
orsaken till det psykiska perseverationsfenomenet i
modifikationer inom den undermedvetna
associationsmekanismen, och ej i någon specifik perseverationstendens.*

* Jag har här genomgående använt termen »undermedveten» liksom
i mina tidigare psykologiska arbeten, enär det synts mig förmånligt att
begagna en terminologi, som vunnit terräng i den psykologiska litteraturen.
Som bekant är numera termen subconscient tämligen allmänt accepterad
inom den franska vetenskapen, och inom den tyska börjar termen
unterbewusst mer och mer att uttränga termen unbeivusst, som av skäl, vilka
ovan anförts, är mindre lämplig. Det må dock gärna medgivas, att
även termen »undermedveten» kan bliva föremål för grundade
invändningar, och det vore måhända en mera adæqvat beteckning, om man med
Bror Gadelius benämnde dylika tillstånd primärpsykiska (jfr härom
hans avhandling Om medvetna och undermedvetna s/ä/sprocesser i Psyke
för 1908).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:06:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnped/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free